- Project Runeberg -  Privatdetektiven Sherlock Holmes' äventyr. Två serier i en volym /
398

(1947) [MARC] Author: Arthur Conan Doyle Translator: Tom Wilson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1947, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

därvid spelat. Jag slog mig ned på en kagge i ett hörn och
började grundligt överväga saken.

Du känner mina metoder i dylika fall, Watson: jag tänker
mig i den ifrågavarande personens ställe, och sedan jag först
mätt hans intelligens, söker jag föreställa mig, hur jag själv
skulle handlat under liknande förhållanden. I detta fall
förenklades saken därav, att Bruntons intelligens var av högsta
slag, så att det var onödigt att göra någon eftergift för den
»personliga ekvationen», som astronomerna kallat det. Han
visste att något värdefullt var dolt, och han lyckades få reda
på gömstället. Han fann att stenen, som betäckte det, var för
tung att flyttas av en ensam man. Vad gjorde han då? Han
kunde inte få hjälp av någon främmande person, även om
han haft någon han kunnat lita på, utan att utsätta sig för
stor risk att bli upptäckt. Bäst därför, om det var möjligt, att
få hjälp av någon inomhus. Men vem kunde han be därom?
Denna flicka, Rachel Howells, hade varit förälskad i honom.
En man finner det alltid svårt att tro, att han för alltid
förlorat en kvinnas kärlek, även om han behandlat henne aldrig
så illa. Han beslöt därför att genom några artighetsbevis åter
komma på god fot med flickan Rachel Howells och därpå
göra henne till sin medbrottsling, vilket även skedde. De
gingo under natten tillsammans ned i källaren, och deras
förenade ansträngningar voro tillräckliga att lyfta stenen. Så
tillvida kunde jag följa deras handlingar, som om jag själv
sett allt.

Men i alla fall måste det för dessa två personer, av vilka
den ena därtill var en kvinna, ha varit en svår sak att lyfta
undan stenen; en stor och grov poliskonstapel och jag hade
funnit det vara ett styvt arbete för oss. Vad hade de då hittat
på för hjälpmedel för att underlätta arbetet? Vad skulle jag
själv gjort i dylikt fall? Jag steg upp och undersökte noga
trästyckena, som lågo kringspridda på golvet, och fann nästan
genast vad jag väntat. En omkring tre fot lång brädstump
hade ett alldeles tydligt hack i ena ändan, under det några
andra voro tillplattade på sidorna, som om en större tyngd
vilat på dem. Tydligen hade de, allteftersom de lyft upp
stenen, stuckit brädstumparna i springan, tills slutligen
öppningen var stor nog att krypa ned igenom, då man stöttade
stenen med en plankstump, ställd på längden; denna plankstump

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:49:45 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dacholmes/0400.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free