- Project Runeberg -  Privatdetektiven Sherlock Holmes' äventyr. Två serier i en volym /
405

(1947) [MARC] Author: Arthur Conan Doyle Translator: Tom Wilson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1947, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Och stulo den där besynnerliga samlingen?» sade Holmes
tankfullt.

»Alldeles.»

»Hm! Det kan visa sig vara den enklaste sak i världen, men
vid första påseendet är det allt en smula besynnerligt, eller
hur? Ett tjuvband på landet skulle, tycks det, finna det
förmånligare att byta om skådeplats för sina operationer och
inte inom några få dagar bryta sig in på två ställen inom
samma distrikt. Då ni, överste, i går afton talade om att
iakttaga vissa försiktighetsmått, kommer jag ihåg att den tanken
föresvävade mig, att detta helt visst var den sista by i
England, till vilken tjuven eller tjuvarna skulle vända sin
uppmärksamhet, vilket visar att jag ännu har mycket att lära.»

»Jag inbillar mig att det är någon lokal tjuv», sade
översten, »och i så fall äro Actons och Cunninghams just de
ställen, dit han skulle gå, eftersom de äro de ojämförligt största
här i trakten.»

»Och de rikaste?»

»De borde väl vara det, men de ha under några år haft en
process med varandra, som jag tror sugit dem svårt. Gamle
Acton har något slags anspråk på halva Cunninghams
egendom, och juristerna ha haft hand om saken i flera år och
arbetat med näbbar och klor.»

»Om brottslingen är hemma här i trakten, borde det inte
vara svårt att få fatt i honom», sade Holmes gäspande. »Se
så, var du lugn, Watson, jag ämnar visst inte blanda mig i
saken.»

»Poliskommissarien Forrester!» anmälde betjänten, i det
han slog upp dörren. En ung man med markerade,
intelligenta drag kom in.

»God morgon, herr överste!» sade han. »Jag hoppas att jag
inte kommer och stör, men förhållandet är att vi hört, att mr
Holmes från London är här...»

Översten gjorde en rörelse med handen mot Holmes och
poliskommissarien bockade sig.

»Vi tänkte att ni kanske skulle vilja ha den godheten att
komma över till Cunninghams ett slag, mr Holmes?»

»Ödet är emot dig, Watson», sade Holmes skrattande. »Vi
sutto just och språkade om saken, då ni kom in, herr
poliskommissarie. Kanske kan ni ge oss några detaljer.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:49:45 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dacholmes/0407.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free