Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra serien - Krymplingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man naturligtvis på det starkaste misstänkte för dådet, bars,
fortfarande sanslös, in i sin sängkammare, överstens lik lades
på soffan och platsen för tragedien undersöktes på det
noggrannaste.
Man fann att den mördade hade ett ojämnt, omkring två
tum långt krossår i bakhuvudet, som tydligen tillfogats honom
genom ett våldsamt slag av ett trubbigt vapen. Det var inte
svårt att gissa, vad det var för ett vapen, då man på golvet
bredvid offret fann en egendomlig grov käpp av något hårt,
snidat träslag med krycka av ben. Översten ägde en rik
samling vapen m.m. från de olika länder, där han kämpat, och
polisen tror, att denna käpp tillhört hans krigstroféer.
Tjänarna förnekade att de någonsin sett den bland den talrika
samlingen kuriosa i huset. Polisen kunde inte upptäcka något
annat av vikt i rummet utom det oförklarliga förhållandet, att
den saknade nyckeln varken kunde finnas hos mrs Barclay,
hos offret eller någonstans i rummet. Dörren måste till sist
öppnas av en smed från Aldershot.
Så stod saken, Watson, då jag på tisdag förmiddag på
major Murphys begäran for ned till Aldershot för att försöka,
om jag inte kunde bli polisen till hjälp. Jag tror du måste
erkänna, att fallet redan i sig självt var intressant, men mina
iakttagelser på platsen kommo mig snart att inse, att det
sannerligen var ännu ovanligare, än det vid första anblicken såg
ut att vara.
Innan jag undersökte rummet, gjorde jag tjänarna åtskilliga
frågor, men lyckades endast få fram de fakta jag redan
kände till. Husjungfrun Jane Stewart erinrade sig dock ännu
en detalj av intresse. Som du minns, gick hon ned efter de
andra tjänarna, då hon först hörde grälet; hon sade mig, att då
hon första gången närmade sig dörren, voro herrns och fruns
röster så lågmälda, att hon knappast kunde höra någonting
och mera på grund av tonen än orden antog, att de råkat i
delo med varandra. Då jag ansatte henne, påminde hon sig
emellertid, att hon hört mrs Barclay två gånger uttala namnet
’David’. Denna punkt är av yttersta vikt såsom utgörande en
ledning för oss att finna orsaken till tvisten. Överstens namn
var, som du minns, James.
Det fanns en sak, som gjorde det djupaste intryck både på
tjänarna och polisen, nämligen det förfärliga sätt, varpå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
