- Project Runeberg -  Dædalus : Tekniska museets årsbok / 1932 /
55

(1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det svenska järnets världsrykte

entusiasm för sitt yrke tillfördes härigenom vartannat år vår bergs-
hantering, på vars ledning impulser från bergsundervisningen snart
blevo märkbara. Att dessa impulser gingo ut på en förbättrad teknik
i allmänhet och på en kvalitetshöjning vad järnet beträffade — spe-
ciellt gällde det då stångjärnets jämnhet — torde vara känt.

Den långa ovisshetens tid, då olika vägar framåt voro under val,
tog omsider slut. Det praktiska resultatet av allt undersökande och
prövande blev som bekant, att Lancashire- och Franche-Comté-
processerna infördes samt att åtskilliga av våra bruk, trots mycket
motstånd från olika håll, funno tiden vara inne att ersätta stång-
järns- och knipphamrarna med valsverk. Denna sistnämnda tekniska
förbättring gick emellertid ganska långsamt, enär köparna, och det
icke utan skäl, i det längsta föredrogo det hammarsmidda järnet.

Under 1800-talets första hälft voro klagomål på vårt stångjärn
icke ovanliga. Det tog tid, innan de nya färskningssätten hunnit in-
arbetas, så att en jämn och pålitlig produkt erhölls. Konkurrensen
med det åldriga tysksmidet var ock till en början besvärlig nog.
Såsom vanligt prisades det gamla och uppletades alla möjliga fel på
det nya. Detta senare, framför allt Lancashirejärnet, avgick emellertid
efter hand med seger, vunnen i synnerhet på grund av dess högre kvali-
tet. Utom Dannemorajärnet, som, i upphöjt majestät skådande ned
på andra järnsorters inbördes tävlan, förblev vad det varit i alla
väder, började andra märken i växande antal att resa huvudet med
anspråk på att kallas rangstämplar och erhålla överpris. Det var
i synnerhet ståljärnsmarknaden, som lockade. Från 1830-talets bör-
jan erhöllo sålunda Dannemoraverken stark konkurrens från Värm-
lands och flera andra bergslag. Vårt järns kvalitetsfråga blev efter
hand ett ganska invecklat kapitel, varom vittna de på 1840-, 1850-
och 1860-talen uppgjorda, av mig i annat sammanhang återgivna
ranglistorna!?). Overhuvud var vårt härdfärskade järn under denna
tid statt på säker väg uppåt i kvalitetshänseende, något som även
var nödvändigt på grund av konsumtionens alltjämt växande for-
dringar.

Allt vanligare blir det att diskutera orsakerna till det svenska jär-
nets och då framförallt Dannemorajärnets företräden. Här må i
fråga om sistnämnda järn lämnas åsido professor N. G. Sefströms

22) Svenskt stål före de stora götstålsprocessernas införande. Sthlm. 1931. (Kap. VI,
Svenskt ståljärn.) — De svenska degelstålsverken. Med hammare och fackla. IV.
Sthlm. 1932. i

Lancashirejärn.

55

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:54:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/daedalus/1932/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free