Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Varmluftsmaskinen
sked från sin befattning och reste till England, som då var det förlo-
vade landet för alla uppfinnare och konstruktörer. Han kom dit i det
närmaste obemedlad men hoppades på ekonomiskt stöd genom att
förevisa sin maskin. Men denna ville icke fungera som förut. De en-
gelska stenkolen medförde för stark hetta, som brände ihop” vissa
delar i konstruktionen. Den unge, okände främlingens idé väckte
föga intresse.
Genom flera andra, geniala uppfinningar under de närmaste åren
blev John Ericsson en erkänd förmåga bland Englands tekniker samt
kunde skaffa medel till fortsatta experiment, och år 1833 visade han
offentligen en »caloric engine» om 5 hk, som väckte stort intresse.
Men för praktiskt bruk var också denna maskin olämplig genom den
-
i längden förstörande inverkan av den starka hettan.
I en samtidig skrift, »I’he caloric engine», uttalade John Ericsson
sina åsikter om fordringarna på en god värmemotor och fastslog i hu-
vudsak de principer, som ännu i dag gälla för motortekniken, och
detta långt innan man kände till det matematiska sambandet mellan
värme och arbete. Man kan därför ha goda skäl att giva John Erics-
son äran av att ha konstruerat den första värmemotorn, grundad på
teoretiska beräkningar.
Efter flera års arbete med andra uppgifter konstruerade han år
1838 en väsentligt förbättrad varmluftsmaskin, och Englands mest
framstående tekniker och fysiker måste visserligen nu erkänna sitt
intresse för densamma, men de voro samtidigt envist övertygade om,
att den var oriktig i princip och därför oduglig i praktiken. Bland
aridra hade den berömde fysikern Michael Faraday (f. 1791, d. 1867)
i flera timmar studerat maskinen, då den var i gång. Under ett före-
drag i The Royal Institution, där han offentligen ämnat försvara
John Ericssons enligt hans-åsikt geniala konstruktion, förklarade han
emellertid, att han inte kunde förstå, hur maskinen över huvud taget
kunde arbeta. Denna ringa förståelse berodde på de vid denna tid
härskande, mycket bristfälliga åsikterna om värmets egenskaper. Teo-
rin om energiens cirkelprocess, som år 1824 framställdes av Sadi
Carnot (f. 1796, d. 1832), var ännu obeaktad av de flesta vetenskaps-
män, och så sent som år 1842 blev J. R. Mayer (f. 1814, d. 1848) in-
spärrad på dårhus för sina, enligt samtida uppfattning, fantastiska
spekulationer över sambandet mellan värme och arbete.
John Ericsson hade kanske råkat ut för samma öde, om han icke
varit en känd och anlitad praktisk konstruktör. Han kände sig dock
John Ericsson.
37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
