Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Varmluftsmaskinen
I ena ändan av en gjutjärns-cylinder är eldstaden med »hettaren»,
i mitten rör sig »matarkolven», försedd med en cylinder av plåt, som
vid kolvens inre vändpunkt omsluter hettaren och då uppvärmes.
Genom inåt öppnande ventiler på »arbetskolven» i cylinderns andra
ända införes vid varje slag luft, som efter upphettning under kom-
pression uträttar arbetet och sedan bortgår genom en ovanför hetta-
ren placerad ventil, styrd av en kam på vevaxeln. På matarkolven
finnes en ringventil, som öppnas då kolven går utåt. Arbetskolven
har ungefär hälften så stort slag som matarkolven och börjar vid in-
gåendet röra sig något senare än denna, men båda följas åt vid ut-
gaendet. Denna rörelsekombination åstadkommes genom en sinnrik
" hävstångsmekanism. Maskinen tillhör den »öppna» typen och, då
kraften verkar endast i ena riktningen och under en kort del av slaget,
måste ett relativt stort svänghjul begagnas. Detta kan dock undvikas,
om två maskiner få arbeta på samma axel med en halv fas förskjut-
ning, »dubbla» maskiner. För att erhålla jämnare gång, särskilt vid
intermittent belastning, kombinerades utloppsventilen ofta på de
större maskinerna med en centrifugalregulator.
Konstruktionen kan för övrigt bäst studeras på en rörlig demon-
strationsmodell, ursprungligen använd vid Teknologiska Institutet
under 1860-talet och nu förvarad i Tekniska Museets samlingar. Den
är en av trä och plåt i full storlek utförd maskin med 8 tums cylinder-
diameter samt har alla rörliga delar blottade.
Ryktena om varmluftsmaskinens framgång spredo sig också till
Sverige. Här hade John Ericsson redan år 1852 fått patent för åtta
. års tid på »en s.k. ”Caloric machin” eller machineri, som medelst upp-
hettad luft eller gaser åstadkommer kraft för mekaniska och andra
inrättningars drifvande». Den nya, förenklade typen patenterades
den 19. februari 1859 för en tid av femton år. John Ericsson ville
härmed visa sin tacksamhet mot sitt gamla fosterland genom att mot
utländsk konkurrens skydda den inhemska tillverkningen. Importe-
rade maskiner belades nämligen med dubbel patentavgift.
Den initiativrike ingeniören Wilhelm Wenström (f. 1822, d. 1901) W. Wenström.
vid Finspongs Styckebruk hade under en affärsresa till Förenta Sta-
terna i oktober 1858 på en utställning i New York sett »det första
och för hela mänskligheten viktigaste... Ericssons Caloric maskin»,
som livligt intresserade honom. genom »1) den fullkomliga frånvaron
af all fara för explosion lemnad utan tillsyn, hvarför dess skötsel kan
lemnas åt ett barn samt 2) dess oberoende af vatten, hvarigenom den 91
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
