Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Meddelanden och frågor
Första svenska
räknemaskinen ?
106
Konsten att medelst enkla mekaniska hjälpmedel underlätta arbetet vid
summering av tal är mycket gammal. Försök med additionsapparater gjordes
redan under romartiden och den vanliga kulramen är en uppfinning av ki-
neserna och daterar sig från omkring vår tideräknings början. Den första
apparaten, som kan kallas räknemaskin, konstruerades på 1640-talet av den
franske fysikern Pascal, och några tiotal år senare framträdde engelsmannen
Morland med en additions- och multipliceringsmaskin. Trots att dessa ma-
skiner oftast voro små mekaniska underverk, voro de icke utan brister, och
deras höga tillverkningspris gjorde, att de icke fingo någon mera vidsträckt
användning. I början av förra århundradet framträdde Morlands landsman
Babbage (Engelska Vetenskapsakademiens sekreterare) med en räknemaskin,
vilken betydligt överträffade sina föregångare inom området. Med Babbages
uppfinning kom man in på en helt ny väg inom räknemaskinsområdet. Med
de maskiner, som hittills stått till buds, kunde endast de vanliga räkneopera-
tionerna utföras, men med den nya maskinen kunde mera invecklade räkne-
uppgifter lösas, såsom uträknandet av matematiska och astronomiska tabel-
ler, statistik över födda och döda, varför särskilt inom den alltmer framträ-
dande försäkringsrörelsen, denna maskin var av stor betydelse. Maskinen
tryckte även tabellerna, så att den utgjorde en kombinerad räkne- och tryck-
maskin.
Den första svensk, facklitteraturen hittills känner, som konstruerat en fullt
användbar räknemaskin var Georg Scheutz (f. 1785 d. 1873), vilken i början
av 1830-talet läst om Babbages uppfinningar på räknemaskinens område och
insett, att denna maskin kunde omkonstrueras så, att vida bättre resultat
kunde erhållas. I den av Scheutz redigerade tidskriften »Journal för Manu-
fakturer och Hushållning» lämnar han år 1833 en beskrivning över Babbages
räknemaskin och framhåller med värme dennas stora fördelar framför tidi-
gare konstruktioner. Scheutz blev emellertid allt mer intresserad av att för-
söka förbättra Babbages maskin, vilket också lyckades och fick år 1840") sin
första modellmaskin färdig. Till hjälp hade han haft sin son Edvard (f. 1821
d. 1881), vilken i ännu högre grad än fadern intresserade sig för räkneproble-
mets lösande, och sedan han utbildat sig vid Teknologiska Institutet (nuv.
Tekniska Högskolan), var han teoretiskt bättre rustad än fadern att lösa
svåra tekniska problem. Att det var förenat med såväl tekniska som ekono-
miska svårigheter att bygga en originalmaskin, framgår bl. a. därav att det
dröjde ända till år 1853 innan den första räknemaskinen såg dagens ljus. Denna
maskin hade tillverkats av J. W. Bergströms Mek. Verkstad i Stockholm.
Denne Bergström hyste stort intresse för räknemaskiner, och det var säker-
ligen till stor del hans förtjänst, att den Scheutzska räknemaskinen blev känd
ute i världen, då Bergström hjälpt till med ordnandet av de svenska avdel-
1) Huruvida detta årtal är riktigt är ovisst, enär ett flertal olika uppgifter förekom-
ma. Ovanstående årtal är hämtat ur den av Georg Scheutz utgivna »Industriens
Bok», Stockholm 1861, där även en bild av maskinen finnes publicerad, vilken
troligtvis är den enda samtida bild av maskinen som finnes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
