Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Meddelanden och frågor
ningarna 3 utställningarna i London 1851 och Paris 1855. Vilken viktig in-
sats Scheutz gjorde enligt dåtida uppfattning på räknemaskinens område vi-
sar följande citat: »Räknemaskinen, som länge utgjort ett för flere nationers
mathematici olösligt problem, uttänktes omsider, efter årslånga mödor, af
Scheutz»?). Svenska staten hade emellertid tidigare kommit hjälpande emellan
och till de båda uppfinnarna överlämnat en nationalbelöning, så att de skulle
vara i stånd att arbeta vidare på denna sak. På den stora världsutställningen
i Paris år 1855 var maskinen utställd och blev här belönad med lilla guld-
medaljen. Denna maskin såldes sedermera och hamnade slutligen i Amerika.
Scheutz försålde tillverkningsrätten till utlandet, och en Londonfirma, Donkin,
gjorde förberedelser för tillverkning av räknemaskiner och efter allt att döma
blev endast en maskin tillverkad. Det pris, 2.000 pund, som var åsatt maski-
nen, var alldeles för högt tilltaget för att några köpare skulle uppträda.
I Tekniska Museets samlingar saknas tyvärr ännu den Scheutzska räkne-
maskinen, men The Science Museum i London är ägare av en dylik maskin,
den som Donkin tillverkade. Uteslutet är det ju dock icke, att en maskin
eller delar av en sådan kan spåras upp här i landet, och om så vore fallet,
mottager museet med största tacksamhet en sådan gåva, vilken kommer att
intaga en bemärkt plats i museets redan nu mycket omfattande räknema-
skinsavdelning.
Tore Andersson.
I »Förteckning på de uti Herr Commercie Rådet Polhems Laboratorio
Mechanico sedan åhr 1739 förfärdigade Machiner», vilken förteckning är
upprättad av Jonas Norberg år 1749, finnes bland de modeller, som tillver-
kats under år 1742, upptagen en modell av »En klädespräss, med minsta kost-
nad». Denna modell finnes ännu bevarad och ingår i den samling av meka-
niska modeller, som Tekniska Museet fått mottaga som deposition från K.
Tekniska Högskolan. Dessa modeller, och särskilt de, som härstamma från
Christoffer Polhems »Laboratorium Mechanicum», belysa på ett utomordent-
ligt sätt 1700-talets tekniska och mekaniska hjälpmedel. Modellens mått äro:
längd 35 cm, bredd 33 cm, höjd 51 cm. Inv.-nr 1.253.
Idén till denna press, liksom till andra av sina uppfinningar, har Polhem
möjligen fått under sin utländska resa, som han företog åren 1694—97. De kon-
struktioner på detta område, som han såg i utlandet, voro de inom färgeri-
yrket använda vanliga skruvpressarna, vilka han dock ej ansåg voro lämpliga,
varför han säger i sin beskrivning över sin uppfinning i Vetenskapsakade-
miens Handlingar år 1746, »jag har fått anledning tänka up en machin med
rep och block».
I denna uppsats redogör han även för fördelen av att använda block och
hjul framför skruv och vigg. Efter en utredning i detta ämne skriver han:
?) Agardh, C. A. o. Ljungberg, C. E., Försök till en statsekonomisk statistik öfver
Sverige, del IV, Stockholm 1863.
Christoffer Polhems
klädespress.
109
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
