Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Meddelaänden och frågor
museala synpunkter konserverat och på platsen bevarat, vad som inom prak-
tiska och ekonomiska gränser varit möjligt. Till en del hembygdsmuseer lik-
som till Nordiska Museets avdelning på Skansen ha en del tekniska mindre
anläggningar överförts och på så sätt räddats åt eftervärlden. Även på privat
initiativ har åtskilligt tillvaratagits och fått en fristad i olika delar av landet.
Inom Tekniska Museet upptogs denna fråga om industriella minnesmärkens
bevarande på ursprunglig plats redan 1924 på förslag av dåvarande ordföran-
den i styrelsen, Fil. Dr Carl Sahlin, och genom museets ingripande har vissa
äldre märkliga industribyggnader blivit iståndsatta och bevarade på platsen.
Genom den stora arbetsbörda, som påvilat museet, har dock under åren denna
fråga något kommit att skjutas åt sidan, men genom den senaste tidens många
industriella förändringar har: frågan aktualiserats och på nytt tagits upp.
För att få en överblick över hela vårt lands bestånd av tekniska och indu-
strihistoriska minnesmärken har en inventering av dessa satts igång av Tek-
niska Museet. Det är för mycket att begära, att allt gammalt skall bevaras på
sin ursprungliga plats eller i museer, men så mycket bör göras, att allt värde-
fullt räddas så långt det är möjligt och att, om en äldre byggnad nödvändigt-
vis skall rivas eller förändras, byggnaden och dess inredning dessförinnan bli
föremål för en museal uppmätning och genomfotografering. Allt för ofta har
detta försummats och med beklagande måste man konstatera, hur svårt det
numera är att få en inblick i och en kunskap om den miljö — och alla dess
tusen detaljer — i vilken arbetet i forna dagar bedrivits. Den nämnda inven-
teringen har i första hand till uppgift att få fram en översikt över vad som
redan är gjort på området och vad som återstår att göra. Frågeformulär äro
under utsändning till industriföretag, museer, hembygdsföreningar, privat-
personer m. fl., och det är museets förhoppning, att de, till vilka museet vänder
sig, vilja medverka till att få denna inventering så snabbt som möjligt genom-
förd och att museets senare framställningar om åtgärder till de tekniska och
industrihistoriska minnesmärkenas bevarande skall mötas med förståelse.
I Tekniska Museets årsbok kommer redogörelse för arbetets gång att läm-
nas och några av de mest betydelsefulla minnesmärkena att beskrivas.
Vi skydda våra konstverk, våra allmogebyggnader, våra kulturhistoriska
byggnader i städerna, naturminnesmärken, olika djur- och växtarter, som hålla
på att dö ut, etc. Borde vi icke då också slå vakt kring de minnen, vi äga från
forna tiders tekniska och industriella arbete, som för vårt lands utveckling varit
av så fundamental betydelse?
Torsten Althin.
I årsbokens redogörelse för Tekniska Museets verksamhet under år 1931 om-
nämnes den märkliga gåvan av »Polhemsstickan» (jfr även bilden sid. 28).
Det är en 6 tum lång stålstav med i spiral anordnade klackar med inslagna
siffror betecknande de mått, som kunna tagas från stavens ändar emot de olika
klackarna. Den torde ha använts som tolk vid serietillverkning av t. ex. delar
till ur eller lås. De uppgifter, som äro knutna till måttstaven, gör det högst
Polhemsstickan.
111
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
