Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-
Det svenska järnets världsrykte
komma till stånd under 1850-talet, återstod endast den vid Wikmans-
hyttan. På 1870-talet tillkom sedan Österby degelstålsverk.
Bessemerprocessens utveckling i vårt land från anläggningen i Ed-
sken till processens införande vid ett flertal svenska bruk — inalles
25 st. — finnes behandlad i ett flertal uppsatser.) De pessimistiska
röster rörande bessemerstålet och dess framtid, som vid processens
framträdande höjdes bl. a. av den som stålfabrikant kända Sheffield-
mannen Carl Sanderson och av hytte-ingeniören Truran besannades
icke av de svenska försöken. Den förre yttrande bl. a.’) »Herr Besse-
mer . . . påstår, att man på detta sätt erhåller ett fint stål för verktyger
och alla andra ändamål samt ett järn av samma kvalitet som det
svenska och ryska"), vilket i England betalas med 20 å 30 pund sterling
pr ton. Om verkligen sådana resultater ernås, så skulle uppfinningen
utan tvivel höra till de viktigaste i vår tid.» I fortsättningen fäller
emellertid Sanderson, efter det han, såsom han uppgiver, på det sorg-
fälligaste undersökt de produkter, vilka man kan vänta sig av en
process sådan som den härovan beskrivna, det omdömet om bessemer-
stålet i fråga om dess användning för verktyger, att man därav kan
varken förfärdiga en borr eller ett svarvjärn för metaller, ej heller
kan det utsmidas eller användas till en nål eller en fil. Det kan därför
icke räknas till kategorien gjutstål. Som slutgiltigt omdöme uttalar
Sanderson, att bessemerstålet »är en metall, som varken kan utsmidas
eller utvalsas, varför jag nödgas säga, att metoden icke giver något
brukbart varken stål eller stångjärn».
Det svenska bessemerstålet sådant det ett år senare tillverkades i göt
vid Edsken och utsmeds vid Högbo fick ett bättre betyg såväl av våra
egna fackmän som vid försäljning i Sheffield. Så kunde direktören i
Jernkontoret A. Grill i en rapport från Edsken meddela, att där under
tiden 18 juli>—12 dec. 1858 tillverkats 346 ton göt, färdigt för ut-
smidning vid Högbo. Vid sistnämnda bruk uträcktes göten från
6”X6” till vanligen 2 1/4” fyrkantämnen, vilka övervälldes och ned-
räcktes vidare till c:a 1” X fyrkant för att sedan finräckas under
knipphammare. Vid utsmidningen fick stålet av skickliga arbetare
det betyget, att det var lätt att behandla och att det uppfyllde vad
man kan begära av den bästa vara i fråga om styrka och biståndig-
2) Se bl. a. Johansson, A., Den svenska bessemerprocessen, Jernkontorets Annaler,
1931, sid. 239.
3) J. K. A. 1857, sid. 47, 48.
1900
Wikmanshyttan.
Osterby.
Edsken.
57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
