Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det svenska järnets världsrykte
Elektrostål.
62
ångpannetuber, tuber för landpannor av olika slag, mjuka rörämnen
för kalldragning till en massa olika ändamål samt vår stora export
av solida ämnen för rörens framställning i utländska verkstäder vilade
till allra största delen på basiskt stål. Och av högre kolhalter upp till
0.50 9/0 kol exporterades rörämnen av basisk härkomst för velociped-
rör, kallvalsat bandstål för pressningsändamål etc. Att det basiska
stålet kunde hållas på en för dylika produkter erforderlig hög nivå
får tillskrivas, att vi före världskriget hade tillgång till ett högvärdigt
skrot inom våra landamären, härstammande från vårt välljärn och
även från vår bessemer, att smältas tillsammans med ett gott, svavel-
rent tackjärn. Understundom har även i fackkretsar det basiska mar-
tinstålet dålig klang. Man får emellertid icke förväxla prima basiskt
rnartinstål av lägre kolhalter med det i basisk ugn framställda s. k.
handelsjärnet, där varken tackjärnet, skrotet eller chargeföringen
göra anspråk på att fylla betingelserna för en prima stålprodukt.
Handelsjärnet tillverkas uteslutande för konsumtion på den inhemska
marknaden i konkurrens med importerat billigt stål. Det går således
aldrig ut på exportmarknaden.
Vår tredje kvalitetsstålprodukt, elektrostålet, har icke nått en sådan
utveckling, att den kan sägas vid sidan av bessemer- och martinstålet
hava erövrat någon ännu så länge bemärkt plats på världsmarknaden.
Visserligen uppgår elektroståltillverkningen till c:a 20 9/0 av vår totala
ståltillverkning, men största delen härav faller på handelsjärnstill-
verkningens område. Enligt 1931 års bergsstatistik uppgick för detta
år kvalitetsstålet i elektrisk ugn till endast 13 ?/o av summa tillverkat
kvalitetsstål. För år 1932 var siffran något högre eller 14.5 9/0. Gi-
vetvis gå en del av dessa elektrostålprodukter ut på export och bi-
draga till att befästa svenskt ståls ställning i marknaden samt fylla
de luckor, där svenskt bessemer- och martinstål icke visat sig lämp-
liga eller tillfyllest. Detta gäller särskilt på de legerade stålens område,
där de höglegerade krom-, nickel- och wolframstålen äro svåra att
framställa i martinugn på grund av de höga tillsatserna och de me-
tallförluster, som i denna ugn äro oundvikliga. Av de olika elektriska
ugnstyperna synes den sist tillkomna induktionsugnen, den s. k. hög-
frekvensugnen, kunna bliva av betydelse för svensk kvalitetstålstill-
verkning. I densamma kan utan nämnvärd metallförlust och oxida-
tion av stålet omsmältas skrot av krom- och kromnickelstål m. m.
med höga halter av legeringsämnen, vidare smältas charger bestående
av tackjärn och järnsvamp m. m. Sedan högfrekvensugnen numera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
