Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kjellins induktionsugn
/4
Di av Emanuel Trana författade berättelsen om arbetet vid
F. A. Kjellins elektriska induktionsugn talar egentligen för sig själv:
talar på ett okonstlat sätt om den centrala punkten i tekniskt framåt-
skridande, som är att icke frukta det oprövade och att icke giva tappt.
I stort sett måste man ju säga att de vid Gysinge utförda, för induk-
tionsugnen grundläggande försöken lyckades på förvånansvärt kort
tid; att pioniärsvårigheterna ej voro obetydliga framgår av den föl-
jande skildringen. I erkännansvärd grad kan Trana med sin vallonska
oräddhet anses ha kraftigt bidragit till att försöken slogo så väl ut.
Tilläggas må några hithörande data av ett visst historiskt intresse.
Induktionsugnen blev ju under de följande åren distanserad av elek-
trodugnar, som ju giva en varm slagg, vilket medför metallurgiska
fördelar. Den stora utveckling, som under senare tid den järnkärne-
fria »högfrekvens-» eller »virvelströmsugnen» uppvisat, represente-
rar dock en utveckling i den av Kjellin inslagna riktningen. I långt
högre grad än man i allmänhet tänker sig har även för den fortsatta
utvecklingen svenska tekniker varit vägledande. Ugnen vid Gysinge
studerades vid flera tillfällen, senast sommaren 1905, bl. a. av tvenne
svenska elektriska ingeniörer, nämligen Oskar Zander och Johannes
Härdén (på vars anteckningar det närmast följande grundar sig). Vid
ett tillfälle (sannolikt 1902) hade, på grund av en omflyttning, kablar-
na till ugnen lossats och upplindats i tvenne lösa ringar på golvet. I en
av dessa råkade en av arbetarna placera en provtagningsskopa av järn.
När denna skulle av Trana avhämtas för användande, befanns den
vara brunvarm!). Det var denna observation — som Zander beskri-
vit för Härdén — som gav upphov till Zanders fortsatta försök, ut-
förda vid Guldsmedshyttans kraftverk vid Alvestorp, och till tvenne
av Zander 1907 anmälda patent (n:ris 25024 och 26745) rörande
elektrisk ugn utan järnkärna.
Å andra sidan medförde de vunna erfarenheterna att Härdén, som
1906 genom Kjellin anställts hos Gröndal-Kjellin Co. Ltd., London
E. C., där byggde en mindre induktionsugn med det för denna tid
paradoxalt höga periodtalet av 220 perioder per sekund (i motsats
till Gysingeugnens 16,5 perioder). Denna ugn visades i gång vid en
utställning i Sheffield 1906—07, där degelstål av Härdén tillsam-
1) I detta sammanhang en vallonsvordom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
