Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kjellins induktionsugn
1899
1900
76
libedd att nedskriva mina minnen från samarbetet med Dr F. A.
Kjellin vid den av honom uppfunna och utexperimenterade induk-
tionsugnen vid Gysinge i början av detta århundrade, vill jag till-
mötesgå denna önskan. Materialet är hämtat dels ur minnet, dels ock
ur de anteckningar, jag ännu har i behåll.
Det sades vid ett officiellt tillfälle: »På uppdrag av Brukspatron
Benedicks uppfann Ingeniör Kjellin induktionsugnen».’) Detta var
dock ej så riktigt. Enligt vad Dr Kjellin berättade mig, vände sig
Brukspatron Benedicks på sommaren 1899 till honom och frågade
om han kunde åtaga sig att smälta stål med elektricitet. Kjellin var
då i Falun sysselsatt med annat experiment. Kjellin bad om en veckas
betänketid och besvarade därefter frågan jakande.
Den unge ingeniören var då ännu ej 30 år. Han anlände till Gysinge
på sensommaren 1899. Förutsättningarna att lyckas voro goda. Bruks-
patron var i allmänhet hållen att vara rätt konservativ av sig, han var
dock mycket idé- och initiativrik och skydde icke omkostnader,
därom vittnar särskilt offrandet av stora summor på nya försök av
olika slag på jordbrukets område. Alla voro välvilligt stämda för
företaget, från Bruksförvaltare Gille och hela raden nedåt.
Under Dr Kjellins ledning utfördes nästan allt arbete med byggan-
det vid Gysinge med undantag av generatorn. Transformatorkärnan,
primärspolen m. m. under ledning av montör Lindgren, det mekaniska
arbetet av verkstaden med Ingeniör Karlsson som ledare. Den nöd-
vändiga omändringen av gamla lancashiresmedjan till smälthus,
kokiller, verktyg m. m. utfördes under ledning av Price, ingeniör för
hytta, vallonsmedja och blivande stålsmide. Murningsarbetet gjordes
av murare Rosén.
Allt var i början av februari 1900 så långt kommet, att man kunde
börja mura själva ugnen. Undertecknad, som förut vid Osterby bruk
varit med i därvarande degelstålverk och var den ende tillgänglige,
som varit med om stålsmältning, blev då beordrad att vara med.
Allt var då ordnat, ett nödigt arbetsgolv var lagt omkring den bli-
vande ugnen. Transformatorkärnans främre del, där ugnen skulle
muras synlig omkring dess bakre del, där primärspolen hade sin plats
1) Detta uttryck återfinnes bl. a. i »Gysinge Elektrostål, dess framställning och egen-
skaper», Gefle 1901. Detta häfte har skänkts till museet av Herr Tore Andersson
1933. (Red. anm.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
