- Project Runeberg -  Dædalus : Tekniska museets årsbok / 1933 /
94

(1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ciervas autogiro

24

Öpanjoken Juan de la Ciervas uppfinning, autogiron, liknar vid
hastigt påseende en helikopter eller skruvflygare, men så är emeller-
tid icke förhållandet. Det roterande bladsystemet drives nämligen
icke av någon motor som hos helikoptern, utan får sin rörelse uteslu-
tande på grund av luftreaktionen. För att få fart framåt är maskinen
på vanligt sätt försedd med motor och propeller framtill på flyg-
kroppen. Over flygkroppen sitter det roterande bladsystemet med
sina horisontala »väderkvarnsvingar», som giva maskinen dess karak-
teristiska utseende. Det bör anmärkas, att autogiron håller sig uppe i
luften enbart genom bärpropellern. De väldiga bladen utgå från en
gemensam vertikal axel, vilken i sin tur bäres upp av ett fyrarmat
kraftigt ställ med fäste i själva flygkroppen. Bladen äro monterade
så att de var för sig kunna röras uppåt, nedåt och i horisontal rikt-
ning, fullkomligt oberoende av varandra. När autogiron icke flyger
hindras bladen av gummibuffertar att böja sig nedåt. Under flykt
hållas rotorvingarna utspända av centrifugalkraften, och intaga ett
läge, som fullt automatiskt bestämmes av resultanten av centrifugal-
kraften och de på varje blad verkande luftkrafterna d. v. s. lyft-
kraften.

Från början bringades den stora bärpropellern vid starten i rota-
tion med tillhjälp av en kring propelleraxeln lindad startlina, som
betjänades av särskilt startmanskap. Sedermera infördes medelst en
biplansliknande anordning å stjärtplanet en slipströmsavböjning, så
att propellervinden från den i flygplanets nos förefintliga motor-
drivna propellern av stjärtpartiet kastades upp mot rotorbladen och
satte denna stora propeller i rörelse. Den senaste startanordningen av
rotorn består av en koppling till motorn, varigenom autogiron nu-
mera kan starta lika fort som ett vanligt flygplan.

På grund av sin automatiska stabilitet behöver autogiron egentli-
gen icke några skevningsroder. Under flera år använde Cierva emel-
lertid dylika anbragta på en liten stagad vinge på flygkroppens undre
kant. Skevningsrodren visade sig nämligen öka maskinens manöver-
egenskaper. På en av de senaste typerna, som tillkom i slutet av före-
gaende år och som ännu befinner sig på experimentstadiet, äro såväl
skevningsrodren som miniatyrvingen borttagna. Likaledes har kon-
struktören avlägsnat höjdrodret, och ersatt den önskade vändningen
av flygplanet kring tväraxeln medelst rotorns riktande framåt eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:54:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/daedalus/1933/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free