Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Meddelanden och frågor
En 1600-tals måttstav.
100
Bland föremål i Tekniska Museet, som påminna oss om gångna tiders hjälp-
medel vid längdmätning, finnes en stav av mässing (T. M. inv.-nr 8.581) från
år 1667, vilken i växlande skala återger ett stort antal dåtida europeiska fot-
och alnmått. Den anträffades för omkring 15 år sedan flera fot under marken
vid schaktning för grunden till en nybyggnad vid Scania-Vabis verkstäder,
belägna söder om Södertälje, på Saltängen, där det ännu på 1600-talet torde
hava varit farbart vatten. Den utgör ett slags kombination av måttstock och
reduktionstabell, ett högst behövligt redskap under en tid, då det internatio-
nella varuutbytet och utväxlingen av tekniska och naturvetenskapliga erfaren-
heter blevo allt livligare, samtidigt som det rådde den största oreda, när det
gällde för dessa förhållanden så fundamentala faktorer som mått och vikter.
Efter upplösningen av det romerska världsväldet, inom vars maktsfär endast
några få måttenheter länge varit rådande, hade i Europa under tidernas lopp
utvecklats ett otal lokala måttsystem, grundade på enheter av olika längd och
benämningar, och vid 1600-talets slut måste en person med vidsträckta utlands-
förbindelser räkna med lika många längder av fotenheten eller alnen som de
stater eller större städer han hade att göra med. Ofta var det ogörligt att er-
hålla bestämda uppgifter om den lagstadgade längden hos dessa mått, och den
allmänna osäkerheten härvidlag gjorde, att man helst begagnade sitt eget lands
mått vid affärer i främmande orter.
Av en första undersökning rörande den ifrågavarande måttstaven synes
framgå, att vi här ha ett tidigt försök att underlätta den annars mödosamma
och osäkra reduktionen av utländska mått till svenska. Måttstaven är gjord av
ett stycke mässing, omkring 2,7 mm. tjock, 340,0 mm. lång och 29,0 mm. bred.
En sida upptar tredjedelen av längden hos 15 varierande fotmått, gällande i
olika städer och länder, huvudsakligen belägna längs Östersjöns och Nordsjöns
kuster samt några så långt bort som vid Medelhavet. Måtten markeras medelst
punsade märken, ordnade längs fem fint ritsade, parallella linjer och dubble-
rade genom liknande märken, placerade c:a 1 mm. bredvid linjen för att und-
vika misstag vid uppsökandet av dessa måttens ändpunkter. De olika måtten
äro fördelade i tre kolumner om vardera fem samt börja vid en vertikalt ritsad
linje. Till höger om denna läsas de latiniserade benämningarna på städer eller
regioner för där begagnade mått. All text på måttstaven är sammanställd av
kapitäler i antiqva, inslagna med stansar av stål. Till vänster om linjen står
vid varje kolumn på tvären ordet »PEDIS». Under dessa fotmått är fjärde-
delen av den dåvarande stockholmsalnen (1/4 VLN. HOLM.) på samma sätt
återgiven likaså hälften av den rhenländska foten om 12 tum (1/2 P. R. 12),
vilken sedan länge och långt in på 1800-talet i norra Europa godtagits såsom
en tillförlitlig likare för att undvika ödesdigra misstag eller bedrägerier, som i
denna måttförbistringens tid hörde till det vanliga. Nära utmed undre kanten
av måttstaven och knappast synlig är en fin linje ritsad, varpå avstuckits läng-
den av en hel fot, med ett tvärstreck delad i två kvarter. Ingen text angiver
vilken måttenhet som avses, men längden stämmer närmast med den vid denna
tid brukliga stockholmsfotens. Troligt är att detta mått blivit uppritat vid ett
senare tillfälle och av en amatör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
