- Project Runeberg -  Dædalus : Tekniska museets årsbok / 1933 /
104

(1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Meddelanden och frågor

Notis om tidiga svenska
ångmaskiner.

104

mått. ..», emedan »...man i almänt bruk har nödigt veta, huru wår fot sig
emot de utländskes förhåller». För övrigt nämner han intet, som gör det troligt,
att dylika tumstockar användes vid denna tid.

I Nordiska Museet och andra större samlingar, vilka även omfatta mätnings-
instrument, torde knappast finnas någon liknande måttstav. Under 1700-talet
blir det visserligen allt vanligare, att några internationellt brukliga mått av-
sattes på svenska tumstockar, såsom engelsk fot eller tum, den rhenländska fo-
ten, amsterdamfoten, men några reduktionsmåttstockar äro dessa egentligen
icke. En grundligare undersökning skulle måhända ådagalägga, att »kombina-
tions»-tumstockar ha begagnats tidigare än här förmodas, men i varje fall har
den nu nämnda måttstaven särskilt intresse för ett svenskt tekniskt museum,
där den för framställningen av mätningsteknikens utveckling verksamt kan
framhäva en första strävan till rationalisering och standardisering av de fy-
siska måttenheterna, vilken framgick ur ett trängande behov icke minst föror-
sakat av det allt livligare utbytet av vetenskapliga och tekniska framsteg, som
lade grunden till den moderna teknikens och storindustriens utveckling.

L. Way-Matthiesen.

Tidigare har ansetts att » The Witch of Stockholm» skulle ha varit den första
ångdrivna båten här i landet, men Kapten Hjalmar Börjeson har i en under år
1932 utkommen minnesskrift") påpekat, att detta av Samuel Owen år 1816
byggda, ångdrivna fartyget troligtvis ej är det första i Sverige. Författaren skri-
ver sålunda: »Jehu, en skonert om 66 läster, byggd i Västervik, ägdes 1768
av Joh. Fr. Hebbe samt Käsel & Wahrendorff. Dan Zickerman förde den i
många år. Är 1799 ägde Tottie & Arfvedson jämte Wahrendorff & C:o ett
skepp med samma namn, byggt i Finland och om 115 läster. Det fördes av
Johan Holm. — Vid arméns flotta i Stockholm fanns i slutet av seklet en Jehu,
möjligen förstnämnda Jehu. I varje fall ställdes ett skepp med detta namn till
bergsrådet Norbergs förfogande för praktiska försök med ångmaskin som fram-
drivningsmedel (se K. Br. till Kommitterade för förvaltning av arméns flotta
den 17. febr. och 13. okt. 1800). Av vissa uttalanden att döma vill det förefalla
som sålunda varken Charlotte Dundas eller Clermont, England eller U. S. A.
voro först utan — Jehu och Sverige! I alla händelser är icke engelsmannen
Owen utan svensken Norberg den förste, som gjort försök i vårt land med av
ånga framdrivna farkoster.»

Tekniska Museet har intresserat sig för ovanstående meddelande, ehuru det
i viss mån ligger utanför museets verksamhetsområde, därför att i museets ar-
kiv finnes ett urklipp ur Stockholms-Posten för den 24. december 1796, vari
behandlas år:gmaskinen och dess olika användningssätt. Författare är just ovan

1) Börjeson, T. Hj. D., Stockholms Segelsjöfart, minnesskrift utgiven av Sjökaptens-
Societeten med anledning av dess 200-åriga tillvaro 1732—1932, Stockholm 1932.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:54:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/daedalus/1933/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free