Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arbets- och disciplinförhållanden vid Rörstrand
Arbetarstammen.
SE
Mantalsförteckningen i januari 1755 må tjäna såsom exempel på
hur Rörstrands fasta befolkning då tog sig ut. Först uppföres, som
sig bör, den nye driftige ledaren av fabriken, den förste bolagsman,
som över huvud flyttade ut och bodde på Rörstrand, där han nu bott
i nära två år, nämligen »assessoren välborne Elias Magnus Ingman»
och hela hans hus: frun, född Spalding, två söner 14 och 15 år, som
»freqventera Uppsala Academie», ej mindre än sju döttrar från och
med jungfru Sofia Kristina 11 år till och med jungfru Ulrika 3 år
samt tjänstefolket, som bestod av: gossarnes 26-årige informator, som
också frekventerade Uppsala Akademi, jungfru Stina Dalqvist, hus-
hållerskan Maja Kajsa (30 år, men ändå den äldsta av tjänstefolket),
barnpigan Greta, kökspigan Greta, huspigan Ulrika, 16-åriga brygg-
huspigan Annika samt assessorns tre drängar Nils (26 år), Anders
(24 år) och Peter (20 år). Härefter följa bokhållaren och kontrollören
och så komma själva arbetarna: verkmästaren Anders Fahlström (39
år) med sin hustru, fyra minderåriga barn och pigan Stina, den 10 år
yngre brodern verkgesällen Erik Fahlström, 21 stycken målareläro-
gossar i åldern fr. o. m. 14 t. o. m. 27 år samt slutligen 6 arbetskarlar.
Alltså voro 58 personer 1755 »på Rörstrands Porcellaines Fabrique
boende».
Man förbiser lätt, att arbetarstammen ute på Rörstrand vid 1700-
talets mitt till största delen bestod av relativt ungt folk, oftast med
mycket bristfällig uppfostran och skolbildning. Att hålla dessa het-
sporrar till ordning och disciplin, var ej alltid en lätt sak, så mycket
mer som många av dem genom sin konstnärligt betonade sysselsätt-
ning voro ganska lättsårade och ansågo sig ha någon slags anledning
att vara högfärdiga. Enligt en särskild befallning av överståthållaren
i februari 1738 fingo Rörstrandsgesällerna »saklöst bära sin värjor».
Därmed stadfästes gesällernas uppfattning, »att de ej stode under
något hantverk, utan dreve en fri konst» och därför ej fölle under k.
förordningen av d. 19 okt. 1719 »Förbud angående värjors bärande
av lakejer, drängar, gesäller och soldater etc.».
På särskild förekommen anledning (se Rörstrandsboken sid. 23 och
27) hade Rörstrandsintressenterna redan 1736 begärt, att kommers-
kollegiet skulle hos k. maj:t utverka stadfästelse av ett projekterat
reglemente »till hämmande av flere för verket förmedelst arbetarnes
uppstudsighet och liderlighet existerande olägenheter». Ärendet synes
ha stannat på kollegiets bord, trots att arbetsförhållandena ute på
Rörstrand gång efter annan visade, att en lämpligt hopsatt »bruks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
