Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S. A. Andrée
sättning, ledighet, frihet, självständighet. Specialiseringen i och för sig
vållar i allmänhet ej överansträngning, men den är farlig genom att
ej bereda övning åt en mängd därav oberörda funktioner, och en
tryckande och förslappande enformighet står i bestämd relation till
specialiseringens intensitet och utlöser under en alltför lång arbets-
tid en trötthet som hindrar den arbetande att sedan sätta andra funk-
tioner i aktivitet. »En arbetare som däremot ett mindre antal timmar
går 1 arbetsfördelningens stela bana får endast vila för sina övriga
funktioner, i synnerhet de andliga, och han äger då kraft att under fri-
tiden stärka just dessa.»
Här är man framme vid en annan fundamentalpunkt i Andrées
välfärdslära. » Av utvecklingen på det industriella området väntar jag
ofantliga verkningar på den andliga odlingen i övrigt. Den förra möj-
liggör den senare.» Det är just tekniken och industrin som utföra den
stora missionen att skänka bättre och bättre verktyg av allehanda slag
både åt den andliga odlingens arbetare, så att de få ut sina budskap i
världen, samt åt folken, så att de må kunna tillägna sig den andliga
bildningen. Om nu ej heller de andliga odlingsmännen haft så värst
stor framgång 1 sin världsfrälsning, så ha de ingen rätt att skylla på
maskinkulturen. Han såg en av de väsentliga orsakerna till dennas
oroande verkningar däri, att den låtit produkten, ekonomin, det rent
materiella bli självändamål. I många olika sammanhang framhåller
han att tekniken ej får bli mål utan medel till en högre mänsklig ut-
veckling. Han reagerade därför alltid starkt när det gjordes fullstän-
dig boskillnad mellan den materiella och den andliga kulturen, och
han harmades över det förakt som av den humanistiska bildningens
representanter visades de s. k. naturvetarna, liksom uppfinnare, tek-
nici och det praktiska livets män över huvud. » Vart skulle t. ex. litte-
raturen, målarkonsten, musiken ha kommit utan boktryckerikonsten,
kemin, instrumentmakarkonsten? Och tänk på elektriciteten, — och
dock stå vi ännu blott i periferien av vad den kommer att betyda —
för både vetenskapen, t. ex. medicinen, och det praktiska livets aila
områden.» I denna inställning mellan de skilda odlingsmarkernas ar-
betare kan emellertid nutilldags en bestämd skillnad konstateras; och
maskinkulturen tillmätes även ett estetiskt värde, vilket på Andrées
tid helt och hållet frånkändes den — ett värde som han ivrigt fäste
uppmärksamheten på.
Att ett klokt och praktiskt folkbildningsarbete var en ofrånkomlig
konsekvens av arbetstidens förkortning framhöll Andrée ofta. Något
8
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
