Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De skandinaviska alunbruken
926
Långt in på medeltiden erhöll Europa sitt behov av alun huvudsak-
ligen genom import från Orienten. Vid mitten av 1400-talet började
emellertid en betydande alunframställning i Italien, sedan man vid
Tolfa nära Rom påträffat alunit. Efter hand lärde man sig utnyttja
även alunjord och alunskiffer och under 1700-talet tillverkades alun
i nästan alla delar av Europa. Den romerska alunen ansågs dock allt-
jämt vara den förnämsta. Bland bruken utanför Italien torde Ko-
motau i Böhmen samt en rad alunbruk utmed Meuse i Belgien och i
trakten av Whitby i England haft störst betydelse. För Ostersjölän-
dernas förseende med alun spelade därjämte de skandinaviska alun-
bruken en icke obetydlig roll. Av dessa lågo så gott som samtliga inom
Sveriges nuvarande gränser, och det är icke föraktliga värden, som
genom dem tillförts vårt land. Den kemiska industriens utveckling
under 1800-talet tvingade dem alla att försvinna, och i nutiden vittna
blott väldiga röda högar av bränd skiffer om de gamla brukens exi-
stens. Säkerligen vore en närmare undersökning rörande denna nu
helt förgätna industrigrens historia på sin plats. Här kan blott lämnas
en förteckning över bruken jämte några korta data.
Dylta svavelbruk i Axbergs socken, Närke. Alun tillverkades här
såsom biprodukt och omnämnes första gången 1588 och 1589, då
produktionen uppgick till 5 tunnor 1/2 skeppund resp. 6 läster 9
tunnor. 1631 omtalas ett nytt »alunhus» med 6 blypannor. Ännu
1639 är man emellertid osäker om alunframställningens framtid.
1641 fanns i den nämnda byggnaden blott 2 pannor, och tillverk-
ningen uppgick till 15 skeppund 138 lispund. Samma år sände bergs-
kollegium till Dylta tvenne alun- och vitriolsjudare, som genom
»saltgreven» Otto Krugk införskrivits från västra Tyskland. De
skulle visa prov på sin konst samt utlära densamma till några
svenska arbetare. 1644 utfärdade de ett mästarbrev för en svensk.
Trcts allt torde alunproduktionen vid Dylta aldrig nått något avse-
värt belopp. 1680—96 rör den sig kring 1 å 3 skeppund. 1701 till-
verkades alun här för sista gången, och 1712 erhöll bruksägaren till-
stånd av Kungl. Maj:t att slopa alunverket.
Andrarums alunbruk i Albo härad, Skåne, Skandinaviens äldsta
egentliga alunbruk, privilegierades 1637. Arbetare införskrevos från
Belgien, men en engelsman, apotekaren Ewert Robert, som förestod
verket från o. 1651 till 1673, torde jämte brukets grundare, den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
