Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. D. Ekman
bart tilldrog sig fackmännens stora intresse. Därmed var grunden lagd
till vad man sedan kallat sulfitcellulosametoden. I december 1872
kunde det första provet sändas till den ovannämnde Weguelin, hu-
vuddelägare i firman I. Thomson, T. Bonar & Co., London, där
provet väckte mycken uppmärksamhet.
Ekman följde snart själv efter för att närmare redogöra för
sina försök. Beslut fattades i nämnda firma om anläggande av
en pappersmassefabrik för framställning av »trädcellulosa» vid
Bergvik, med resultat att efter halvtannat års arbete eller den 12. okt.
1874 var fabriken i full drift så att den 25. nov. samma år den första
verkliga exportförsändelsen av »Ekman pulp»>, väl emballerad mel-
lan trälemmar av hyvlat virke, kunde avgå till Tyskland. När Oskar
II på sommaren 1873 besökte Bergvik, hade det nya fabrikatet förevi-
sats för honom. Fabrikationsmetoden hölls strängt hemlig och paten-
terades icke. Det gick dock snart för Ekman som för så många andra
uppfinnare — prioriteten till hans nya metod bestreds, och en polemik
i papperstidskrifter pågick i en följd av år och kunde ej bringas till
slut förrän omkr. 1900. Vid ett flertal tillfällen ha dessa patentstrider
blivit omnämnda och skildrade i fackpressen, varför här endast må
erinras om, att det slutligen genom utdrag ur räkenskapsböcker och
andra vittnesbörd blev fastslaget av tyska och engelska fackmän, att
Ekman var den förste, som framställde den nya massan och att värl-
dens första sulfitfabrik var den åren 1872—73 med engelska medel
uppförda fabriken vid Bergvik, som befann sig i industriell drift på
hösten I 874.
Det är givetvis svårt att nu bedöma, huruvida Ekman och hans
förläggare firman I. Thomson, T. Bonar & Co. redan från början
insågo, vilken revolution inom cellulosatekniken det nya förfarandet
innebar.
Som barn hade Ekman flera gånger besökt sina morbröder på Fors-
sa, där sedan gammalt förutom ett järnbruk även fanns ett handpap-
persbruk. Kanske har han redan där tidigt fått sitt intresse inriktat på
papperstillverkning. I Ekmans brev till vänner och till hans kusin
Govert Indebetou på Forssa skymtar fram en viss optimism, när han
ber brukspatronen försöka använda den nya massan vid pappersbru-
ket och att yttra sig över resultaten av dessa försök under åren 1872—
75. Liksom så många andra uppfinnare hyste Ekman alltid ett stort
förtroende till sina egna uppslag och idéer och sådana hade han stän-
digt i mängd, ehuru ej alla nådde utöver laboratoriestadiet.
Sulfitcellulosa.
Första exporten.
SE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
