- Project Runeberg -  Dædalus : Tekniska museets årsbok / 1935 /
58

(1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

C. D. Ekman

Northfleet.

Resor.

58

Relativt snabbt skulle sulfitmassan komma att introduceras i andra
länder, först i England, där den ovan nämnda firman ägde pappers-
bruk vid Ilford och där »the Ekman pulp» från Bergvik kom till an-
vändning med så gott resultat, att det beslöts att bygga en sulfitfabrik
med därtill hörande pappersbruk vid Northfleet i Gravesend, Kent,
nära södra mynningen av The Thames.

Är 1879 lämnade då Ekman Sverige för att bli kemist vid
Northfleet-fabriken. Ett engelskt bolag, The Ekman Pulp and Paper
Co. bildades, fabriken började byggas 1883, huvudsakligen under
ledning av George Fry, och var fullt färdig 1886.

Användandet av den nya massan vid pappersbruk i olika länder
och anläggandet av nya sulfitfabriker orsakade, att Ekman under en
följd av år måste företaga långväga resor. Av bevarade brev kunna i
någon mån dessa resor följas och vistelseorter antecknas. 1879 finna
vi honom vid ett pappersbruk i Lachendorf, Zelle, i Tyskland och
kort därefter är han åter i London, där han sedan under en lång följd
av år hade sin adress 57 ’/, Old Broad Street, Londonkontorets adress.
Han skrev minst ett brev i veckan till sin mor ända till hennes död
(1894) och skickade ofta presenter till henne och sina andra släktingar.
Särskilt voro hans julpaket uppskattade, då han alltid lagt ned myc-
ken omsorg på att välja ut lämpliga gåvor till mor, systrar, vänner
och barn av alla åldrar. Själv ville han gärna bli ihågkommen med
brev. Svenska tidningar skickades först till systern Aurora (gift i
Sverige med lantbrukaren Johan Erik Bergqvist), och hon fick vidare-
befordra dem, ty då kunde han »dagligen se hennes stil».

Under en vistelse 1882 i U. S. A. förklarade Ekman i ett brev, att
han ej gärna ville bosätta sig »i det stora landet», men ingenting hade
emot att förtjäna pengar där. »Som en son i huset» bodde Ekman hos
familjen Sayles i Pawtucket, vars firma bl. a. var representant för
»the Ekman Patent» i U. S. A. och Kanada. Även 1885 besökte han
en längre tid Amerika och erhöll en gång 1.800 kr. som ersättning för
att han lärde en firma att bleka — tandborstskaft. I likhet med sin
fader använde han ofta mycket drastiska och humoristiska uttryck
och vändningar i sina brev. » Jag far dit pepparn växer, d. v. s. till
Cayenne i Guyana i stället för, som jag hellre ville, dra åt Hälsingland
till Bergvik», skriver Ekman, när han 1885 på engelska regeringens
uppdrag reste till Brittiska Guyana och där, vid Plantation Non Pa-
reil, East Coast Demerara, skulle göra försök med framställning av
massa ur pressade sockerrör. Det visade sig emellertid att denna massa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:55:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/daedalus/1935/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free