Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slip- och skurkvarnar
liga tillverkningskostnaderna. Ej heller ölänningarna voro i längden
nöjda med sina primitiva slipverk, då tillverkningsförmågan hos dessa
var begränsad.
I början av 1800-talet infördes på Oland liksom i övriga Sverige
en nyhet på jordbrukets område: man började ersätta de gamla väder-
kvarnarna, de s. k: stubbkvarnarna, vilka ända sedan medeltiden an-
vänts för malningen av landets spannmålsskörd, med kvarnar av
nyare typ, nämligen de s. k. holländarkvarnarna. Då började således
stubbkvarnarna försvinna, vilka i intet annat svenskt landskap funnit
en så stor och allmän användning som på Oland, där ännu för 50 år
sedan ett tusental väderkvarnar voro i drift. Holländarkvarnarna, vil-
ka över Danmark kommo från Tyskland och ursprungligen Holland,
hade en avsevärt större tillverkningsförmåga samt en bättre drifts-
ekonomi och lämnade en jämnare och bättre produkt. När dessa kvar-
nar infördes i Sverige är ännu outrett. Säkert är i alla fall
att en av de äldsta holländarkvarnarna på Oland byggdes i Vent-
linge (Grönhögen) av en sjökapten Kasper, som på 1820- eller 1830-
talet kom till Grönhögen. Kvarnen är byggd i kalksten och existerar
ännu i dag fastän den ej längre användes som kvarn. (Tillhör egen-
domen Kristinelund, Ventlinge socken.) Skillnaden mellan en stubb-
kvarn och en holländare är följande: medan hos en stubbkvarn hela
dess kvarnhus med därpå anbragta vingar står vridbart på en tjock
kort trädstam, står hos holländaren själva kvarnhuset stilla och endast
överdelen, d. v. s. taket med därpå sittande vingar, är vridbar kring
en vertikal axel, som går genom hela kvarnhuset ned till markytan.
Det låg för ölänningen, i vars dagliga arbete sedan urgammalt in-
gick sysslan med väderkvarnar, ganska nära att aptera en väderkvarn
för stensliperiet, och det var holländarkvarnen, som befanns vara
lämplig för detta ändamål.
En till slipverk apterad holländarkvarn arbetar efter samma prin-
cip som de gamla ovan beskrivna öländska slipverken: man utför
slipningen genom att låta ett antal stenar rotera på ett underlag av
stenar, vilka äro ordnade i ring, varvid både de roterande stenarna
och den stillaliggande stenringen slipas.
När man i dag kommer till norra Oland, kan man här och där
nere vid stranden eller på den västra landborgen, t. ex. i Sandvik,
Hjorthamn eller i någon avlägsen småhamn, iakttaga glesa, timrade
ställningar, vilka likna sönderblåsta väderkvarnar (bild 2). När man
kommer närmare, så upptäcker man, att det rör sig om välkonstrue- 83
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
