Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dannemoraölet
att bryggningen av 100-årigt öl infördes vid Österby än år 1775,
än år 1790, men vid närmare granskning befinnes, att dessa årtal, som
observerats inskurna på ölfat, vilka i senare tid funnits i slottskällaren
därstädes, ej säga något om tillverkningens början. På sin höjd torde
de angiva, att nya fat de nämnda åren anskaffats eller att deras första
fyllning då ägde rum. Sista gången öl för fatens påfyllning här brygg-
des var år 1927.
Huru bryggandet tillgick är ganska noga känt, enär tillvägagångs-
sättet vid flera av Dannemorabruken sedan länge är upptecknat")
och konsten för övrigt alltjämt är i detalj känd inom några vallon-
familjer därstädes. Sedan ett antal år har jag sökt samla de olika upp-
teckningarna och även anskaffat nya sådana hos vallonättlingar, som
plägat utföra bryggandet vid bruksherregårdarna. Dessa recept avvika
i detaljer från varandra, men äro i stort sett likartade. Då det skulle
taga för stort utrymme att här återgiva samtliga recepten (vilket helst
bort ske), skall jag söka göra en sammanfattning av deras innehåll:
Tid, då bryggningen borde företagas. Samtliga recept angiva våren som lämp-
ligaste bryggningstid. Vid Söderfors rättade man sig efter vårfloden i Dalälven.
När den stod som högst, var tiden inne att brygga. Vid Leufsta ansågs novem-
ber även bra som bryggtid. — Som regel, särdeles i äldre tider, skedde brygg-
ning varje år, sedermera blott vartannat eller vart tredje år (Osterby).
Råmaterialier. Beträffande kornet föreskrevs i allmänhet blott, att det skulle
vara av god beskaffenhet. I ett recept angives gott Rättvikskorn, i ett annat
Gottlandskorn vara bäst. Humlegårdar funnos vid Dannemorabruken och där-
ifrån fylldes behovet i äldre tider. Som jäst torde fordom använts antingen s. k.
sjöskum, bestående av frömjölsmassor, som under blomningstiden samla sig på
arbethe schole, som äre smältere, kollere och andre, göre inthett stortt annett än fare
och dricke Gestebodh hoss bönderne och bergzbrukningen bliffwer thermed fastt för-
sumedt. Så är wår wilie och befalningh att tu scalt fare titt till forescriffne Danne-
more och hålle the samme gestebodz brödher alffvarligen före att the ställe sodane
drynckeri utaff och achte theres arbethe ythermere än the här till giortt haffue, så
framt ther icke annerlunde scall tilltäncktt bliffve. Ther tu rette tigh effter». Att
det var öl man drack vid dessa gästabud torde utan vidare anses vara klart, ty bränn-
vin var icke ännu i bruk bland arbetsfolket på landsbygden. Då tjugo år senare,
således år 1568, till Österby inköptes »En Brändewins Panna om 1 !/2 lispunds vikt
och betaltes med 1 pund eller 8 spänn råg», var det för kronans räkning det skedde
och bränningen synes icke hava avsett konsumtion på platsen.
8) Även i tryck hava recept å 100-årigt öl förekommit. Se t. ex.
Simonsson, Sten. Dåvö öl. Svenska Bryggareföreningens Månadsblad. 1925. Sid. 399.
Lagerheim-Romare, M. Det eviga ölet. Vecko-Journalen n:r $1. 1928.
Simonsson, Sten. Hundraårigt öl. Svenska Bryggareföreningens Månadsblad. 1928.
Sid. 138. I denna uppsats meddelas även analys å Södertälje bryggeris »hundra-
åriga öl».
Recept.
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
