Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Leutsta mälteri
Bryggerilitteratur.
26
Den person- och kulturhistoriska sidan av bryggarnas verksamhet i
Stockholm och Göteborg har blivit belyst i arbeten av Fil. Dr. Samuel
E. Bring (»Bryggerier och Bryggare i Stockholm under senast för-
flutna hundra år», 1927, och »Tyska Bryggeriet», 1930) samt av
Lennart Wiberg (»Bryggare och Bryggerier i Göteborg i äldre tider»,
1934). Av Dr. Bring väntas under de närmaste åren ytterligare utred-
ningar om de stockholmska bryggeriernas tidigare historia.
Den ganska rikhaltiga tekniska litteraturen om äldre svensk malt-
dryckstillverkning har emellertid hittills legat obearbetad. En förteck-
ning över denna litteratur föreligger visserligen sedan 1927 av förf.
och ingår dels i Svenska Bryggareföreningens Månadsblad samma år,
dels i »Bibliographie des Brauwesens», Winterthur 1928. Bibliografien
är sammanställd av den schweiziske översten och bryggeriägaren, Dr.
h. c. Fritz Schoellhorn, och utgiven av Gesellschaft fär die Ge-
schichte und Bibliographie des Brauwesens. Denna förening bildades i
Berlin 1926 och räknar medlemmar i nästan samtliga av Europas
länder samt i Nord- och Sydamerika. Bibliografien utgör, så vitt känt,
ett ganska enastående försök att samla åtminstone författarnamn,
titlar, tryckår, format och liknande uppgifter om allt, som skrivits på
latin, tyska, engelska, franska, svenska, danska, tjeckiska, ryska, hol-
ländska, norska, italienska och ungerska om maltdryckernas historia,
om korn, humle, jäst och jäsning samt om maltdryckernas tillverk-
ning.
Föreningen för den bryggerihistoriska forskningen bearbetar och
publicerar varje år bl. a. vissa avsnitt rörande den äldre tyska bryg-
geritekniken. En liknande fast endast förberedande undersökning av
de motsvarande svenska förhållandena kommer att lämnas av förf.
i Svenska Bryggareföreningens festskrift i samband med firandet av
föreningens $0-års jubileum 1935. Under sysslande med detta arbete
har förf. blivit i tillfälle att finna ett gammalt mälteri från mitten av
1700-talet vid Leufsta Bruk i Uppland, om vilket nedanstående skild-
ring handlar. |
Genom välvilligt tillmötesgående från friherre Louis De Geer,
Leufsta och Gimo-Osterby Bruks A.-B. har Svenska Bryggareför-
eningen kunnat restaurera den 166-åriga anläggningen, vilken, såvitt
nu är bekant, tyckes sakna motsvarighet både i Sverige och Tyskland.
Mälteriet är avsett att som industrihistoriskt minnesmärke för kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
