Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Leufsta mälteri
mande släkten minna om den utveckling från hembrygd och hantverk
till storindustri, som tillverkningen av maltdrycker undergått på de
senaste 75 åren i’ Sverige.
Under titeln »Beskrifning På den vid Leuffstad Bruk förledet år
gjorde Inrättning af et Mälthus och Tork-Ugn» har »Camereraren»
Peter Wäsström i Kongl. Vetenskaps Academiens Handlingar för Är
1769 lämnat en utförlig skildring över ett mälteri med kölna, som
uppfördes på Leufsta Bruk i Uppland 1768. Beskrivningen åtföljdes
av en modell i trä i !/sy-dels skala (bild sid. 98), nu på Lantbruks-
akademien, samt av en ritning (bild sid. 98), vilken på grund av re-
produktionssättet i huvudsak utgör en spegelbild av modellen. Denna
beskrivning jämte ritningen inflöt i likhet med några andra arbeten
ur Akademiens Handlingar i D. Johann Georg Kränitz: Oeconomische
Encyclopädie, Berlin 1775, del 5, ett vittnesbörd om att Wäsströms
konstruktioner väckte uppmärksamhet i de tyska fackkretsarna.
I och för sig torde denna beskrivning av ett mälteri från mitten av
1700-talet ej vara så särskilt anmärkningsvärd. Ett flertal sådana
finnas intagna både i tidigare och senare årgångar av Akademiens
Handlingar, och bl. a. har Wäsström själv i årgång 1767 under titeln:
» Försökt sätt, at torka Spannmål vid Smedjehärdar, påfunnit och
ingifvit af Pet. Wäsström» behandlat maltets torkning på kölnan.
Genom utnyttjande av den från smälthärden vid vallonsmidet bort-
gående värmen lyckades Wäsström att utan extra bränslekostnad
driva en kölna för spannmålstorkning på Leufsta Bruk. Akademien
ansåg hans insats på området så värdefull, att den »hedrade Herr
Wäsström för det påfundet med en Gull-Jetton». Principen för vär-
mens utnyttjande var den, att tvenne i bägge ändarna öppna järnrör
leddes genom smedjehärden in under kölnans torkplåt, på vilken
spannmålen låg. Kölnan tillfördes på detta sätt varmluft för tork-
ningen, och anordningen kan anses utgöra en föregångare till den
moderna kölnans kalorifär.
Wäsström lyckades intressera sin principal på Leufsta, hovmarskal-
ken, friherre Carl De Geer, att året därpå utnyttja de vunna lärdo-
marna med spannmålstorken och bygga ett helt mälteri, vars kölna
likaledes uppvärmdes från en smedjehärd. Så skedde även, och det är
det mälteriet, som rubriken på denna uppsats avser.
Huset byggdes av gul tegelsten från Leufsta Bruks eget tegelbruk.
Den omständigheten att mälteriet byggdes av sten hava vi att tacka
för, att det finnes bevarat ännu i dag. De flesta kölnor byggdes näm-
8”
Peter Wäsström.
Carl De Geer.
bd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
