Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Meddelanden och frågor
112
ket komplicerade lumpsorteringsschemata med prov, som inkommit från Ny-
kvarn år 1855 och Tumba under 1860-talet. Andra råvaror vid de svenska
pappersbruken under denna tid, använda vid limning, blekning m. m. äro
också bevarade. Sedelpapper från Tumba jämte andra specialartiklar därifrån
äro också rikligt företrädda.
Från den mekaniska trämassans, slipmassans, första uppträdande som lump-
ersättningsmaterial finnas åtskilliga prov liksom från åtskilliga av de många
under de närmaste årtiondena anlagda slipmassefabrikerna, vilka sedermera i
stor omfattning skattade åt förgängelsen.
De första försöken att i någon mån avhjälpa slipmassans olägenheter genom
kokning med alkalier etc. äro även representerade. Särskilt må framhållas en
serie produkter, framställda vid Wermbobhls sulfatfabrik åren 1877—1880,
vilka höra till de mera intressanta föremålen från denna period.
Papper av kemisk trämassa från Bergviks märkliga sulfitfabrik i Hälsingland,
sannolikt tillverkad år 1879 samt en bok, tryckt i England år 1882 på olika
slags papper, framställt av massa från Bergvik enligt C. D. Ekmans sulfitcellu-
losametod och skänkt av Ekman till Tekniska Högskolan, höra till de värde-
fullaste föremålen inom denna avdelning. För övrigt finnes en serie papper
från Ekmans egen sulfitfabrik i England. Från Korndals pappersbruk finnes
sulfitmassa tillverkad år 1883. Prov på filtrerpapper från Grycksbo och Ny-
kvarn samt guldslagarepapper från det senare pappersbruket visa några
specialiteter från 1800-talets slut. Olika slag av byggnadspapp, med eller utan
impregnering, förekomma från flera av de anläggningar som ännu i dag äro
kända för dessa fabrikat, såsom Munksjö och Fiskeby.
Textilteknikens metoder belysas genom verktyg och detaljer av spinneri-
maskiner och vävstolar m. m. men främst genom tusentals prov på råvaror
och produkter av alla slags spånadsämnen. För övrigt erbjuda dessa förmodligen
ett enastående tillfälle att studera modets växlingar beträffande mönster och
färger under ett helt sekel. Bland grövre textilprodukter böra nämnas segel-
duk och buldan av tidig svensk tillverkning, bl. a. från Jonsereds fabriker för
omkring 100 år sedan.
Denna framställning i stora drag av samlingarnas innehåll är givetvis icke
uttömmande för en rätt uppfattning av deras stora värde för Tekniska Museet.
Avsikten har endast varit att ge årsbokens läsare en första presentation av detta
betydande förvärv till den historiska delen av museets samlingar.
Lennart Way-Matthiesen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
