- Project Runeberg -  Dædalus : Tekniska museets årsbok / 1936 /
48

(1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vaskguld

48

Efter dessa undersökningars offentliggörande väntade myndighe-
terna att en »guldrush» skulle bli följden, och att massor av främlingar
skulle begiva sig upp i de norska ödemarkerna för att leta guld. Man
utfärdade därför en provisorisk förordning, som den 17. juni 1869
bekräftades av Stortinget, vari rätten till vaskning av alluvialguld
förbehölls jordägaren. Staten, som ägde nästan all jord i dessa trak-
ter, fick därigenom så gott som alla guldfyndigheter i sin hand. Man
beviljade emellertid licenser mot en årlig avgift per utmål av 80 kr.,
från år 1903 nedsatt till 20 kr. — Flera privata guldvaskningsexpedi-
tioner försökte sin lycka under första hälften av 1870-talet, därav
den mest anmärkningsvärda var den av konsul Jentoft i Vadsö ut-
rustade. Försöket förlades till Gossejokka och Sargijokka inom Tana-
älvens område, och arbetet utfördes med hjälp av »sluice boxes». Man
utvann guld för cirka 1600 kr., under det att kostnaden uppgick till
omkr. 20.000 kr. Detta nedslående resultat medförde, att nästan all
guldvaskning i Finnmarken fick vila i mer än 20 år. Nästa mera all-
varliga försök påbörjades år 1897 och fortgingo några år framåt,
bekostade av för ändamålet stiftade konsortier. Mest känt bland dessa
är Åctieselskabet Aurum i Oslo, som under 1898 igångsatte en ganska
omfattande drift, förlagd till Sargijokka m. fl. ställen. Under de tre
första åren utvann man guld för 18.000 kr., under det att kostnaderna
uppgingo till mer än det fyrdubbla beloppet. Det genomvaskade gruset
höll o0,5—2 gram guld per kubikmeter. Arbetena leddes av en för-
valtare C. M. Andersen från Sarpsborg, vilken ägde erfarenhet som
guldgrävare från Alaska. I en av de bearbetade åarna fann man i bot-
tengruset hög guldhalt. Andersen lät då gräva en ny fåra för vattnet
och ordnade rännvaskning av hela älvbäddens avlagringar med en
bredd av 8—10, ja, lokalt upp till 20 meter. Här gjordes ställvis
vackra fynd. I en rapport till företagets ägare kunde han sålunda
meddela, att man på en yta, »stor som ett vanligt skrifbord», utvaskat
guld för cirka 11.000 kr. Vid arbetena år 1900 bekräftades vad redan
Tellef Dahll observerat, nämligen att guldet jämväl förekom i mo-
ränen. Man arbetade då med 25 man vid Sargijokka och genomvas-
kade 3721 kubikmeter material med en utvinning av 4292 gram guld
eller något mer än 1,15 gram per kubikmeter. Ställvis var dock halten
högre. Är 1902 utfördes av bolaget vidlyftiga arbeten med i moränen
utefter bergytan drivna stollar och genom avsänkning av schakt. Tack
vare vinterfrosten kunde dessa arbeten genomföras utan vattentillopp
ur gruset. Med ett schakt av cirka 15 meters djup kom man genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:56:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/daedalus/1936/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free