Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vaskguld
Finland.
50
fri skärpning på alluvialt och glacialt guld är i Norge upphävd. De
vaskningsförsök, som därefter förekommit, hava ägt rum på gamla
rättigheter.
Enligt officiella uppgifter hava under åren 1897—1903, 1907—13
och 1931—33 19,9 kg. vaskguld från Finnmarken underkastats raf-
finering i Kongsbergs silververk, motsvarande i medeltal per år 1169
gram. Är 1931 raffinerades 644 gram, 1932 825 gram och 1933 413
gram vaskguld. Av enskild sakkunnig har meddelats mig, att guld-
fångsten under åren 1934 och 1935 kan uppskattas till cirka 700
gram tillsammans. Då emellertid blott en del av alluvialguldet plä-
gar sändas till Kongsberg, utgör den faktiskt utvaskade guldmängden
vida mera än ovan säges. Nyssnämnde sakkunnige har i brev angivit
den verkliga guldfångsten genom vaskning under åren 1897—1935
till i runt tal cirka 40 kg. Vaskguldet gav i Kongsberg under åren
1900—3, 1907—13 och 1931—33 i medeltal 90.95 2/o finguld.
Geologiskt och delvis geografiskt nära sammanhörande med det
norska vaskguldet är det finska. Vissa av gränsvattendragen hava
till och med givit guld åt vaskare i båda länderna. I själva verket var
det också den norske bergmästaren Tellef Dahlls härovan omnämnda
guldupptäckter, som föranledde motsvarande letning efter vaskguld
i Finland och inledde den period av guldgräveri, som ännu varar.
Dock bör en ännu tidigare guldletning här icke förbigås, ehuru den
blott delvis skedde genom vaskning. Är 1836 hittade en länsman
Boucht vid Kemi älvs mynning två guldförande dolomitblock. Fyn-
det väckte mycket uppseende och gav anledning till vidlyftiga geo-
logiska undersökningar, utförda åren 1837—40, 1844 och 1847—50.
De stodo under ledning av bergstjänstemannen H. J. Holmberg, som
år 1848 biträddes av den svenske mineralogen L. J. Igelström. Denne
var arbetschef för en avdelning, som sökte alluvialt guld i vattendra-
gen i Kuusamo lappmark. Resultatet ifråga om moderklyften till
1836 års guldförande block blev negativt, och ännu är det förborgat
varifrån blocken kommit). Däremot påvisades vaskguld på åtskilliga
ställen, ehuru i mycket ringa mängd.
Under Tellef Dahlls guldexpedition 1867 gjorde han även en av-
stickare in på finskt område, där han för övrigt strax ovan om Uts-
jokkis mynning gjorde sitt rikaste guldfynd. När denna stora nyhet .
kom till Helsingfors, väckte den helt naturligt stort uppseende. Berg-
5) Man har även gissat på Kalix skärgård på svenska sidan. (F. Svenonius.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
