- Project Runeberg -  Dædalus : Tekniska museets årsbok / 1936 /
58

(1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vaskguld

58

platser, där guldet vore mera samlat, hade en ny fåra för bäcken av
40 meters längd blivit grävd invid den minst fyndiga stranden. Där-
efter hade hela den övriga ådalsbädden ner till berggrundens sönder-
splittrade rösberg blivit angripen med tvärgående jordrymning. I
första hand måste varje avsnitt befrias från ett överst liggande dy-
täcke av I å 1,5 méters mäktighet. Därunder påträffades det fyn-
diga lagret, en gulfärgad jord, liggande ovanpå »the bed rock» samt
fyllande sprickor och »fickor» uti berggrunden. Nu uppmonterades
två sträckor av vaskrännor, hopspikade av hyvlade bräder. Ett myc-
ket enkelt vattenintag till dem var anordnat på några meters avstånd,
uppströms räknat, i den reglerade, starkt fallande bäcken. Rännsträc-
kornas nedersta delar voro på botten beklädda med lösa bräder, som
försetts med uppborrade stora hål eller påspikade tvärgående ribbor
för guldkornens uppfångande och kvarhållande. Så sattes vaskningen
i gång. Vattnet insläpptes i de lutande rännorna och alle man grävde
och rakade och skrapade fram den gula jorden, som jämte småsten
östes upp i rännorna, varest materialet hastigt bortsköljdes av det
framrusande vattnet. Större stenar och block i rösberget undankasta-
des, sedan de rengjorts för hand med borste. Overhuvud var man noga
att få med sig allt löst, som fanns mellan stenarna i den sönderbrutna
berggrunden, ty där låg det grövre guldet. En liten lätt hacka eller
raka var det redskap, som därvid i synnerhet användes. Under gräv-
ningen observerades noga om tunga, svarta, rundslipade småstenar
förekommo. Dessa utgjordes av magnetit m. fl. starkt järnhaltiga mi-
neral och ansågos hava följt guldet från moderklyften någonstädes
uppe i bergen. Deras närvaro utgjorde indikation på högre guldhalt
och grövre guld i bottengruset, sade man. Sedan allt ur den fyndiga
avlagringen, som för tillfället var blottat, passerat rännorna, avstäng-
des vattnet och den spännande handvaskningen av det i rännornas
fångstavdelning kvarhållna godset vidtog. Detta bestod icke såsom
vanligt av en svart, tung sand, utan hade vacker, ljusröd färg och ut-
gjordes mest av granatskärvor. Handvaskningen utfördes dels med
runda, föga djupa fat av järnplåt — den klassiska guldgrävarepannan
— dels av avlånga träfat, urholkade ur ett enda trästycke och prepa-
rerade mot sprickning genom långvarig kokning i saltlösning. Med
övade händer hanterade Korhonen i bäckens vatten ett sådant trätråg
och lät vid varje vaskrörelse en portion av den röda sanden följa med
över kanten ut i bäcken, tills de skimrande guldkornen började visa
sig och slutligen stannade nästan ensamma kvar. Fanns en större bit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:56:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/daedalus/1936/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free