Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gijutjärnshällar
förvaltare Jacob Norman på Ormo bruk i Småland. Det var således
med hänsyn till honom, som Petter Strandberg förvärvat detta bruk.
En tredje dotter Anna Margareta, f. 1725 d. 1795, gifte sig med
bruksinspektoren Petter Bergqvist, f. 1706 d. 1764. Enär deras barn
voro födda i Sala landsförsamling, torde han ha haft sin verksam-
het i denna trakt.
Petter Bergqvist hade emellertid en broder Olov, f. 1714 d. 1773,
som var brukspatron på Älshult i Småland. Hans hustru var Anna
Magdalena Blom från Älshult, vilken tillhörde en av de dåvarande
bruksägarsläkterna i södra Småland. Deras äldsta son Magnus, d.
1815, blev med tiden brukspatron på Älshult, och en annan Pehr, d.
1802, brukspatron på Diö i Stenbrohults socken. De fortsatte således
sin mödernesläkts traditioner som brukspatroner i södra Småland.
Petter Strandbergs äldsta son, som liksom fadern hette Petter, f. år
1723, var också »brukspatron», men påtagligen en orolig typ. I
»Olovströms bruk 1735—1935» lämnar Tom Söderberg några bi-
drag till hans historia. Då han var 22 år gammal, köpte han näm-
ligen hälften av Olovström i Jämshögs socken i Blekinge, som då
efter sin ägare Johan Wilhelm Petre benämdes Petrefors. Bägge
ägarna skulle bo på bruket, men drogo snart nog icke jämnt. Tydli-
gen lyckades ingendera reda upp de tilltrasslade affärerna. Dom-
böckerna bära vittne om, att det blev en rad processer mellan dem.
Strandberg avvek omsider från Petrefors och hans gärning därstä-
des karakteriseras av Söderberg i skarpa ordalag. Några år senare,
år 1755, dog han och begrovs i Tännäs i Härjedalen. Han hade då
tydligen haft sitt hemvist på Ljusnedal.
Petter Strandbergs yngre son var Johan Henrik, f. 1727 d. 1764,
vars gärning vid Ljusnedals bruk redan antytts.
Av dessa korta släktnotiser torde emellertid framgå, att Johan
Henrik, då han vid cirka 30 års ålder försökte sig på att rycka upp
bruksrörelsen vid Ljusnedal hade relationer åt flera håll inom den
dåtida svenska bruksrörelsen, men alldeles särskilda förbindelser med
några ledare för den då, låt vara rätt så primitiva järnhanteringen
vid de sydsmåländska bruken. Detta gör det väl sannolikt, att det
är från dem han fått idén att vid Ljusnedal gjuta järnugnar för den
omgivande bygdens behov. Skulle ett bruk beläget som Ljusnedal
kunna med ekonomisk framgång bedrivas, måste det anses klokt att
koncentrera tillverkningen på sådana varor, som icke behövde un-
derkastas långa transporter och därmed förenade kostnader.
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
