Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ångmaskinsprojekt år 1725
kan avpassa luftens tryck efter den vattenpelare, som skall uppumpas. Genom
försök har man funnit, att luftens tryck på 1 kvadrattum är lika med 18 skål-
pund, och följaktligen på [botten av] en cylinder med 1 tums diameter lika
med något mer än 14 skålpund (den exakta siffran har jag glömt, men man
kan alltid göra om försöket med kvicksilver). Genom enkel regula de tri kan
man sedan finna trycket på vilken yta som helst. Ty liksom diametern 1 tum
förhåller sig till diametern på den av er använda cylindern t. ex. 30, så för-
håller sig 14 skålpund etc. till den vikt, ni söker(!). Men den formel jag tidigare
givit er, är icke endast enkel men tager även hänsyn till friktionen. Den är
ett resultat av en lång erfarenhet. Ni frågar nu kanske, huru pumpkolven, när
den väl dragits upp, åter kan pressas ner, eftersom vikten [d. v. s. trycket neråt]
är större inne i maskinhuset än i pumpbrunnen. Många intelligenta personer
ha tidigare ställt samma fråga till mig (men jag ber er om ursäkt, ty ni, herr
Preiss, skulle säkert aldrig ställa denna fråga) och på den svarar jag, att, om
luften tryckte ständigt, skulle pumpkolven aldrig pressas ner för att giva ett
nytt slag och maskinen skulle då stanna. Men eftersom den insläppta ångan
bildar en motvikt till luftens tryck på pistongen, finnes intet som hindrar att
tyngden utanför maskinhuset, kedjorna m. m., sjunka ner på grund av tyngd-
kraften. För att giva er en idé om maskinen, i den mån utrymmet tillåter, har
jag äran ge er en detaljerad beskrivning av dess viktigaste delar. Dessa äro en
sluten panna, en s. k. regulator, en cylinder med kolv, en kran för kondense-
ringen, en »oro» med kranar och rör för att släppa in det nödiga vattnet och
för att släppa ut det ur cylindern. När allt är i ordning, öppnar ni den s. k.
regulatorn, som består av en kopparplåt fastlödd överst på ångpannan och vari
man gjort ett hål. Vid denna är fästad ett rör, som går till cylindern, så att ångan
kan fritt strömma in i cylindern, när ventilen är öppen. När ventilen är stängd,
är denna väg avbruten. Ni öppnar alltså med handen denna ventil, och då
skall ni höra, hurusom ångan rusar in i cylindern och därifrån driver ut luften
genom en ventil på baksidan täckt med 4 tum vatten, som ständigt förnyas.
Så länge någon luft finnes kvar, hör man från ventilen ett snörflande ljud.!)
När detta icke längre höres, stänges regulatorn och kondenseringskranen öpp-
nas och sätter luften i stånd att utöva ett tryck. Så snart luften trycker på
pistongen, sänkes pumpbalken och på samma gång även en lång träbom, som
jag kallar utlösaren. Denna öppnar kondenseringskranen, och därmed åter vä-
gen för ångan, vilken genom att verka såsom motvikt mot luften kommer
balken att höja sig. Genom denna rörelse stänges regulatorn och öppnas kon-
denseringskranen så att rörelsen blir kontinuerlig. Jag sade något om en del
ventiler och rör. En ventil sitter på ångpannan. Belastas denna ventil med
tyngder, kan man genom den mäta ångans kraft. Om, vilket någon gång hän-
der, ångan blir alltför stark, kan den finna ett utlopp genom denna ventil.
2) Enligt en uppgift i D. Lardner, » The steam engine» 1840, citerad i Institution of mecha-
nical engineers. Proceedings. 1903, s. 689 kallades detta »to blow out the engine». En dylik
operation måste företagas, innan maskinen sattes i gång, för att uppvärma cylindern. På
grund av det snörflande ljudet, kallades utblåsningsventilen »the blowing of snifting valve». 93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
