- Project Runeberg -  Dædalus : Tekniska museets årsbok / 1936 /
101

(1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

James Watts liv och verk

Och dock är det först nu, mot slutet av 1700-talet, som de händel-
ser inträffa, vilka kunna sägas utgöra maskinålderns början. i

Anledningen till ett sådant påstående är att Newcomens maskin
och de modifikationer av denna, som utförts, aldrig kunde bilda den
grund, varpå en maskinålder kunde byggas upp. En dåtida engelsman
sade om ångmaskinen, att »den behöver en järngruva för sin tillverk-
ning och en kolgruva för sin drift». Så stor och tung var maskinen
och så stort var bränslebehovet.

Mannen som skapade förutsättningarna för maskinåldern genom
ångmaskinens förbättring till en utvecklingsbar maskin och som även
utförde det grundläggande för denna utveckling, var den skotske in-
strumentmakaren James Watt, och årtalet för bragden kunna vi, om
än med något godtycke, sätta till år 1777. Vad James Watt uträttade,
blev grundläggande för 100 år framåt och är det i viss mån ännu.
Först år 1883 inträffade ånyo något grundläggande nytt, då vår
landsman, Gustaf de Laval förverkligade ångturbinen.

Jag lämnar därför nu redogörelsen för de energiproducerande ma-
skinernas utvecklingshistoria före James Watts arbeten på området,
och övergår till en skildring av mannen, som lade den grund, på vil-
ken maskinåldern skulle byggas upp.

I Greenock vid Clyde i Skottland levde i början av 1700-talet en
timmerman, vars familjenamn var Watt. Han tillhörde en skotsk
släkt med matematiska anlag, ty hans närmaste förfäder hade varit
lärare i matematik och matematiskt betonade ämnen, såsom naviga-
tion o. d. Denne Watt synes ha varit en mångkunnig man. Han
byggde hus och fartyg, tillverkade möbler och fartygsutrustningar
samt utförde vid behov även »matematiska instrument», varmed bl.
a. torde avses instrument för navigering. Han bedrev även handel
med fartygsutrustningar o. d. Trots denna mångsidighet synes han ha
levat i små omständigheter. Denne Watt gifte sig år 1729 med en
Agnes Muirhead. Hon beskrives som vacker, huslig samt utrustad med
stort förstånd, omdömesförmåga och intelligens. Ät dessa makar föd-
des den 19. jan. 1736 ett gossebarn, vilket gavs det i släkten ofta före-
kommande namnet James. Barnet säges ha varit utomordentligt svagt,
varför det endast var genom moderns uppoffrande och ömma vård
som det kunde bliva vid liv. Gossens barndom synes ha förflutit i en-
samhet och stillhet. På grund av hans klena hälsa sattes han först vid
14 års ålder i skola. Där ansågs han trög utom i räkning, och kamra-

8

James Watt.

19. jan. 1736.

101

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:56:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/daedalus/1936/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free