- Project Runeberg -  Dædalus : Tekniska museets årsbok / 1936 /
102

(1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

James Watts liv och verk

102

terna höllo honom för dum, emedan han var tystlåten och gick för
sig själv i egna tankar. Troligen led James Watt redan då av den svåra
huvudvärk med åtföljande trötthet och depression, som med korta
mellanrum 1 långvariga perioder hemsökte honom under hela hans
ungdoms- och mannaålder. I faderns verkstad kom han i ständig be-
röring med instrument och verktyg. Där tillverkades ju allehanda
föremål, och ofta reparerades kompasser, sextanter och andra instru-
ment. Gossen hade fått sin egen arbetsplats i verkstaden, där han efter
gottfinnande kunde sysselsätta sig, och han förskaffade sig under upp-
växtåren på sådant sätt en ovanlig hantverksskicklighet. Men hans
verksamhetslust var mycket ojämn. Ibland syntes han flitigt och ivrigt
hantverkande, ibland, kanske på grund av sin huvudvärk, föreföll han
indolent. Han var emellertid vetgirig och läste allt han kom över. Där-
till hade han, som så ofta är fallet med klena och ensamma barn, en
ovanligt livlig fantasi; han var en stilla drömmare. Vid sina ensliga
lekar uttänkte, eller kanske rättare upplevde, han i sin fantasi sagor,
vilka han sedan berättade. Denna diktarefantasi behöll även mannen,
denne annars strängt objektivt tänkande tekniske forskare och kon-
struktör. Det berättas, att Walter Scott tjusats av denna sagodiktare-
konst, då han sammanträffade med den åldrige Watt, då över 80 år
gammal.

På grund av den stora hantverksskicklighet James Watt förvärvat,
beslöt han i ynglingaåren att utbilda sig till instrumentmakare och
överflyttade för sådant ändamål till Glasgow. Där visade det sig emel-
lertid inom kort, att det ej fanns någon som kunde giva honom några
ytterligare kunskaper. Med rekommendationer från nyförvärvade
vänner och gynnare i Glasgow reste han därför till London, där han
fick elevplats hos en skicklig instrumentmakare. Under det år han
tillbringade i London, levde han så fattigt och billigt som möjligt,
rädd för att betunga fadern för mycket med kostnader för utbildnin-
gen. Men han förskaffade sig under detta år sådan yrkeskunskap, att
han 20-årig kunde återvända till Glasgow, för att slå sig ned där som
egen instrumentmakare. Men därvid mötte svårigheter. I denna stad
fick ingen hantverkare slå sig ned, som ej var son till någon borgare
i staden och även genomgått sin lärlingstid i Glasgow. Watts yrkes-
skicklighet torde emellertid komma i sin rätta belysning, då man er-
far, att i denna svårighet universitetet år 1757 upplät en liten verk-
stadslokal åt honom, med uppdrag att vårda läroanstaltens modell-
samling. Samtidigt erhöll han rätt att i denna lokal bedriva egen för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:56:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/daedalus/1936/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free