Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gijutjärnshällar
Rämshyttan.
34
tressesfär. Det fjärde bruket, Ohs bruk vid sjön Rusken, anlades år
1668 av Kristian Hempel, som även annorstädes vid småländska
järnbruk haft sitt finger med i spelet. I senare tid har åtminstone
Ohs bruk veterligen tillverkat många järnugnar.
Bland bruken i Kronobergs län ha ovan Huseby i Skatelövs socken
och Älshult i Almundsryds socken, båda i Kinnevalds härad, om-
talats. Vid dessa bruk har sannolikt redan på 1500-talet bruksrörelse,
ehuru i liten skala, bedrivits. Likaså antyder en tradition, att Stenfors
bruk i Tingsås socken, Konga härad, härleder sig från 1500-talet.
Detta bruk tillhörde sedermera samma ägare, som det år 1680 pri-
vilegierade Ekefors i Väckelsångs socken i Konga härad, häradshöv-
ding Paul Rudebeck, som då var en stor godsägare i landskapet. Från
Ekefors finnas hällar med Rudebecks vapen i behåll och likaså kom-
mer därifrån en av de stora ugnshällarna med Sankt Göran och
draken. De båda bruken sammanslogos under 1700-talet med det
då mycket produktiva Ormo bruk i Sandsjö socken i samma härad.
Dessutom funnos i länet Lessebo i Hovmantorps socken, Konga
härad, anlagt år 1661 av Erik Knutsson, och det redan på 1640-talet
av Arnold De Ree anlagda Äryd i Hemmesjö socken, Konga härad.
Det var samme De Ree, som samtidigt arrenderade Huseby och något
senare förvärvade Älshult.
Huvudorten för svensk tillverkning av järnugnar under 1700-talet
och början av 1800-talet var fortfarande Småland. Några av 1600-
talsbruken i detta landskap blevo visserligen nedlagda, men i stället
kommo andra till. Under det stora nordiska kriget blev det stagnation
i tillverkningen, men sedan detta slutat, blevo tiderna bättre. Exporten
fortfor att från Småland gå till Skåne och i någon mån Danmark,
sannolikt i skarp konkurrens med de norska järnverken, som under
1700-talet hade en verklig glansperiod. Utom från den småländska
hembygden ha nämligen de småländska ugnshällarna nästan uteslu-
tande insamlats till museerna från Skåne och de övriga f. d. danska
provinserna, ofta genom förmedling av de nutida mekaniska verk-
städerna, som uppköpt hällarna som skrot och sedan låtit museerna
göra sitt urval.
Utanför Småland har emellertid under en kortare tid av 1700-talet
järnugnar tillverkats på ett par platser i Sverige. Den ena av dessa
var Rämshyttan i Rämens socken i Värmland. Där anlade bruks-
patron Christopher Myhrman, död 1775, ett gjuteri, som privilegie-
rades år 1750. Om detta finnes en del uppgifter samlade av Jalmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
