Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gjutjärnshällar
Furuskog i hans bok »De värmländska järnbruken», Filipstad 1924.
Tillverkningen vid denna hytta var mycket omfattande och i denna
ingick enligt Furuskogs citat ur räkenskaperna även kakelugnar,
d. v. s. järnugnar, som tydligen också här efter danskt-norskt mönster
kallades på detta i sig allt annat än korrekta sätt. Man har sig även
bekant, att till denna hytta införskrivits en norsk gjutare Nils Peder-
sen. De järnugnar, som kommit till min kännedom ur produktionen
från detta gjuteri, bära jämväl själva vittnesbörd om, att de haft sin
mästare från Norge. Det märkliga med dessa Rämensugnar är dess-
utom, att de icke liksom äldre tiders nordiska järnugnar utgjordes av
en kub av järnhällar med botten och täckhäll likaledes av järn, utan
voro etageugnar för att tillgripa en efter danskt mönster nygjord term.
Dessa ugnar i två eller tre etager måste ha varit rätt dyrbara att
framställa. Rämens hytta har sålunda icke sökt sin kundkrets i de
breda lagren utan hos bruks- och godsägarna, som hade råd att ned-
lägga större belopp på sina hems prydande. Så många dylika ugnar
ha nog icke heller gjutits vid Rämshyttan. Svensk sed var icke van
vid detta slags eldstäder. Grannskapet till Norge spelade möjligen
någon roll för bruksägaren att göra ett försök att i Sverige införa
dessa i Norge populära eldstäder, men försöket har tydligen icke
krönts med någon större framgång.
Av Rämshyttans järnugnsproduktion är ej mycket bevarat till våra
dagar. Den praktfullaste ugnen finnes kvar på Storbrohyttan, Fär-
nebo socken och härad i Värmland. Denna ugn, som står på gjutna
fötter, är tre etager hög (sid. 82). Nedersta etagens långsidehäll har
en skickligt skuren scen med flera personer. Den ena gavelhällen har
eldstadsöppningen under en båge, på vilken Mercurius sitter vid sidan
av en vingad kula med »tre kronor», således ett sorts svenskt riksva-
pen, under kunglig krona. Andra gavelhällen har på eldstadsöpp-
ningens plats ett monogram under krona med C och M = Christopher
Myhrman. På ömse sidor om detta står R och H = Rämens Hytta
och därunder årtalet 1754. Den andra och den tredje etagen bestå av
portiker med hällar sirade med rokokoornament. Den mellersta etagen
är något större än den översta, men eljest äro de lika.
De övriga från Rämen kända ugnarna äro i endast två etager. En
sådan, avbildad i Nordiska Museets fotografisamling, finnes i trakten
av Filipstad. Denna omfattar de två nedre etagerna i Storbrohyttans
ugn, varför några andra modeller icke erfordrats. En liknande järn-
ugn fanns nedplockad på Geijersgården i Ransäter, då jag för flera
Etageugnar.
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
