Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gevärsfaktorier
på den då 26-årige artillerilöjtnanten Augustin Ehrensvärd, som som-
maren 1737 1 Paris i en detaljerad instruktion från kollegiet uppma-
nades att skaffa underrättelser om arbetsmetoder och organisation
vid gevärsfaktorierna på kontinenten och i England. Tyvärr har
tydligen den med ritningar och beskrivningar väl fyllda reseberät-
telsen, som vid hemkomsten överlämnades åt tacksamma uppdrags-
givare, gått förlorad, men tack vare kollegiets allt annat än frikostiga
eller punktliga utanordnande av medel till resenären, kunna vi följa
hans resa i de bönebrev han tid efter annan skickade till hemlandet.
Förlusten av reseberättelsen uppväges i någon mån av den intressanta
avhandling Ehrensvärd år 1740 publicerade i Vetenskapsakademiens
handlingar under titeln » Jämförelse emellan det inhemska och ut-
ländska Bösse-Smide», som bevisar författarens goda iakttagelseför-
måga och allvarliga studium; sannolikt kunde han vid detta tillfälle
tillfredsställande besvara alla kollegiets frågor om de utländska fak-
toriernas tillstånd. Särskilt hade han vinnlagt sig om att uppfylla
de i instruktionens fjärde punkt uppsatta önskemålen: »Beflitar sig
löjtnanten att få veta hantverkarnas antal, skicklighet, flit och för-
mögenhet, deras handlag och manér vid arbetet, vad som förrättas
med sänkning eller rent smide... huru många arbeta på ett gevär,
huru lång tid var och en till förfärdigande av det gevärsstycket, som
honom tillkommer, behöver etc.» Till avhandlingen är fogad en av-
bildning av verktyg för sänksmide (sid. 92), en teknik som »mycket
borde facilitera arbetet> och som man med alla medel under den
kommande omläggningen av verksamheten sökte införa vid de sven-
ska faktorierna.
Någon omedelbar praktisk verkan hade emellertid ej de av Ehren-
svärd vunna erfarenheterna, men såsom förebildlig åberopades hans
avhandling, när rationaliseringen 12 år senare igångsattes.
Är 1752 tillsattes en kommitté av två personer, en ur vardera
Krigs- och Kommerskollegium, som fick det betecknande namnet
»Deputerade för den nya gevärsinrättningen». Någon större duglig-
het besatt väl knappast någon av de utnämnda deputerade; deras
största förtjänst var säkerligen deras goda val av medhjälpare, då
det gällde att verkställa de ganska allmänt formulerade planerna på
rationalisering av faktoriverksamheten. Det är särskilt två av dessa
medhjälpare, som äro värda en närmare presentation och vilkas in-
satser i detta sammanhang äro betydelsefulla: Carl Knutberg och
Lorens Biörkman.
Ehrensvärd.
95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
