Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gevärsfaktorier
raren för »smirgling och polering». Pipsmidet hade av gammalt varit
fördelat på vällaren, borraren och beredaren, vidare tillverkades
stocken av stockhuggaren och stockmakaren. Därtill kom så ett antal
hantverkare för tillbehören, beslagen och laddstocken. Tillsammans
borde väl antalet närma sig Ehrensvärds från faktorierna i Liége och
Birmingham hämtade ideal. Fördelen av en dylik specialisering ut-
trycker Knutberg med följande: ». .. vinnes icke allenast tiden, att
arbetet måste gå ansenligen fortare, utan ock mera färdighet i hant-
verket, då var och en kommer att öva allenast ett visst handalag, och
1 följe därav måste även vinnas besparing 1 priset, emedan hantver-
karna som på detta sättet icke hindras genom många ombyten av
verktyg och handlag, då kunna tillverka mera än förr, så att änskönt
arbetslönen på vart stycke skulle vara mindre, de likväl i anseende
till myckenheten av det som på kortare tid förfärdigas kunna hava
sin tillräckliga utkomst».
Komma vi så till resultaten av alla dessa ihärdiga strävanden till
rationalisering torde inspektionsberättelsernas dystra svartmålningar
ge ett något överdrivet intryck, men att tillståndet var långt från idea-
let är säkert. Trots dessa försök skildras ännu 1780 tillverkningen
med kritisk blick sålunda: »Ifrån själva järnstången börja de att för
hand tillskapa varje del av låset och det övriga geväret, och med
förlust av tid och kol samt snart hälften av det först tilltagna ämnet
göra dem slutligen färdiga. Vad likhet med modellen och vad handa-
lag hos hantverkarna kan vinnas då släggan och polerstålet i samma
hand ömsom nyttjas, är lätt att finna och dageliga erfarenheter ytter-
ligare besannas att på lika sätt förfares jämväl med pipsmidet, som
på de mesta ställen ännu sker för hand utan att smederna kunnat
förmås att förrätta vällningen uti sänken för vattenhammare.> Andra
sorgliga erfarenheter hade man efter en inspektion av Söderhamns
faktori år 1760, där man funnit »den oseden vara inritad hos större
delen hantverkare, att de aldrig stå att avrådas ifrån sina alltid bru-
kade många sysslor, såsom fuskerier i allt slags smide, fiska, skjuta,
plöja, så, slå, skära, tröska, timra och snickra, samt att resa ut i skär-
gårdarna efter sin ved med flera ärender, varmed de mest hela året
igenom sig sysselsätta och icke allenast därigenom eftersätta sitt rätta
arbete och näringsmedel utan ock förlora igenom sådana tunga ar-
beten sitt handalag och bliva ovana vid deras rätta göromål».
Här liksom på de flesta andra tekniska områden hade man att
kämpa med sedan generationer invanda arbetsmetoder och tänke-
Fr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
