Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Meddelanden och frågor
Carl Knutberg.
En precisions-
mekaniker.
102
Carl Knutberg (f. 1711 d. 1780) lämnar år 1747 i en ansökan till Krigskolle-
gium (Krigskollegii brevbok 1747:11:235, Krigsarkivet) några självbiografiska
data. Efter en tio-årig studietid vid Uppsala universitet, där han bl. a. merite-
rade sig genom »en publik disputation», blev han kammarskrivare vid Artille-
rikontoret. Han gör under 1730-talets sista år flera resor till faktorierna och
styckebruken för att göra förbättringar vid de mekaniska inrättningarna. År
1741 är han Christopher Polhems lärjunge och får följande år göra en utrikes
resa till Tyskland, Holland, Frankrike och England, från vilken vi äga flera
resebrev (Krigskollegii brevböcker, Krigsarkivet). Han återkom år 1744 och
ställde sig följande år i spetsen för ett bolag, som drev en slipverksinrättning
i Söder ström i Stockholm för polering av »allehanda basreliefs, stora koppar-
plåtar till graveringar, så väl som konkava som konvexa glas samt dricks- och
spegelglas». (Diverse aktsamlingar, Stockholms stadsarkiv.) På grund av pro-
cesser om vattenrätten m. m. måste verket emellertid nedläggas och Knutberg
kunde sedan bättre ägna sig åt sin uppgift som strömverksinspektör vid alla
rikets faktorier. Han var dessutom en flitig medarbetare i Vetenskapsakade-
miens handlingar antingen det gällde en mudderpråm (1749), väderkvarn (1751),
medel mot röta (1756), krutkvarn (1760), uppfordringsverk vid kvarnar (1764),
fiskdammar (1768), råd angående höstsäd (1768) eller en finbladig såg (1769).
I Tekniska Museet förvaras modellen till den beskrivna mudderpråmen (T. M.
n:o 1901) samt modellen till den finbladiga brädsågen (T. M. n:o 1207). Hans
utländska resebrev bekräfta hans mekaniska intresse, och det är sällan han för-
summar att meddela om nya inventioner. Det är också intressant att studera,
var han första gången möter uppfinningar och inrättningar, som han sedan i
sin verksamhet praktiskt utnyttjade. Från Holland omtalar han tobaks-, såg-
och krutkvarnar samt en uppfinning att driva båtar med. I London studerade
han pålkranar, eldmaskiner, skeppsbyggeri och dockor samt svarvning av grova
kanoner och en laddanordning för skeppskanoner. I Paris och vid angränsande
lustslott besåg han pumpmaskiner och vattenledningar, salpeterverk, spegel-
fabriker och persiska tapetväverier. Vintern 1743—44 åhörde han föreläsningar
i artilleri vid militärskolan i Paris och gjorde Réaumurs bekantskap. Av stort
intresse är Knutbergs förteckning över utrustningen för en fullständig modell-
verkstad, där utom verktyg även Leopolds Theatrum Machinarum borde ingå
(Krigskollegii brevbok 1741:1:147, Krigsarkivet). Knutberg var gift med en
dotter till Mårten Triewald och avled år 1780.!)
Äke Meyerson.
Johan Temoteus Tengelin är värd att ihågkommas icke blott som vågkon-
struktör och framgångsrik tillverkare av vågar, utan också som en värdig re-
presentant för de ansvarskännande industriledare, som ha haft och fortfarande
ha så stor betydelse för vidmakthållande av ett yrkes traditioner och skicklig-
heten hos dess utövare.
1) Wedberg, B., Lidingöliv i gamla dar, Stockholm 1924.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
