Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De släta fingerringarna
Charnér-ringar.8) De så benämnda ringarna synas hava gott an-
seende bland allmänheten, särdeles i vissa delar av landet. En förgylld
ring, stämplad SVEA CHARNER, befanns bestå av en legering av
83,3 ?/9 koppar och 16,7 9/4 zink. En annan ring stämplad CHAR-
NÉR, bestod utom förgyllningen av 83,1 9/4 koppar, 16,4 9/4 zink,
0,3 9/4 tenn och 0,2 9/4 bly.
Arbogaringarna. Guldsmeden P. O. Hellsund i Arboga och hans
olika efterföljare i samma eller andra städer förde under detta namn i
handeln pinsback-, tomback- eller bronsringar, som vunno en mycket
stor marknad över hela Sverige samt i grannländerna. Ursprungligen
voro de blott polerade, men senare gjordes de hållbarare genom elek-
trolytisk utfällning av guld på ytan. Utförd analys å en ring, stämplad
PATENT. P. O. HELLSUND. Arboga, visade att kompositionen un-
der förgyllningen bestod av 90,9 ?/) koppar och 9 ?/) tenn, således ett
slags brons. Ringarna hava sålts i enorma mängder över hela Sverige.
Wibellmetodens ringar. Är 1883 började fabrikör F. A. Wibell i
Eskilstuna att vid tillverkning av billiga ringar tillämpa ett nytt för-
faringssätt, som han troligen lärt sig i Tyskland. Dittills hade alla hit-
hörande ringar i Sverige förfärdigats av en grov tråd av tomback eller
pinsback, vilken genom valsning för hand gavs önskad genomskär-
ning, varefter strängen klipptes i längder, avpassade efter olika ring-
nummer. Dessa bitar böjdes till cirkulär form, varpå skarven hop-
löddes. Wibell utgick icke från tråd utan från olika grova rör av
tomback, ur vilka i en automatsvarv tillformades och utskuros ringar,
vilka därefter med mekaniska hjälpmedel färdigarbetades och pole-
rades. Sedan ringarna erhållit galvanisk förgyllning i cyankaliumbad,
underkastades de till sist polering i svarv med polerstål. Rören, som
levererades från metallverk, hade en utvändig diameter mellan 19 och
23 mm. och en godstjocklek av 1,75—2,60 mm. Guldåtgången per
ring har uppgivits till 2 decigram. — Omkring sekelskiftet överlät
Wibell tillverkningen till Hj. Forssell, som förflyttade fabrikationen
till Askersund, där den ännu bedrives.
Duvringen, eller vanligen Duvan, är namnet på en galvaniskt för-
gylld pinsback- eller tombackring, vars tillverkning omkring år 1890
igångsattes i Filipstad av guldsmeden A. W. Lefrén och inom kort
5) Namnet torde på något sätt höra samman med det franska ordet charnieére, som
hos oss vanligen skrives scharnér. Det är en guldsmedsterm med betydelsen led, hop-
länkning, gångjärn. En snusdosa av guld eller silver är exempelvis försedd med schar-
nér för lockets ledande mot själva dosan. Vanligare menas emellertid med detta ord
ett rör av 5 å högst 10 mm diameter. 51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
