Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tornur från Stjärnsund
64
strykes, hwilken om wintern stelnar och om sommaren torkar». För
att avhjälpa dessa svårigheter ger han så följande anvisningar: »Att
hiulen må gå lätt utan mycken nötning och sammangnidning, är bäst
under alla tapparna af hiulens axlar giöra runda järntrissor, uppå
hwilka tapparna i omgående kunna rulla, börandes trissorna så wähl
som tapparna wara sätthärdade, sammaledes de ståhltärningar, hwar-
uti hålen för tapparna giöras, som dem på sidorna allenast komma att
stödja, eller ock mässingstärningar med 1/4 tenn uti blandat, som giör
dem hårda». Det var dock långt ifrån alla tornur från Stjärnsund,
som hade friktionsrullar, mindre ur såsom det för Härnösands råd-
hus (dat. 1728 Nord. mus. 90660) hade endast mässingsbussningarna.
Troligen är Polhem den förste, som försett tornur med dylika rullar.
I Sverige har han sedan fått en del efterföljare, men i utlandet ha vi
svårt att finna denna detalj på tornur. Denna metod att minska frik-
tionen fanns dock långt före Polhem. Redan Leonardo da Vinci (1452
—1515) visar i ett flertal skisser!3), att han experimenterat med detta,
och i ett uppfordringsverk av Agricola (1490—215 55) finner man, att
en av axlarna vilar på en stålrulle!?). Även Polhem använder stundom
dessa rullar i sina malmuppfordringsverk!?). Allmänt känd torde
denna metod ha blivit genom det spridda verket Theatrum Machi-
narum Generale av Jacob Leupold, som utgavs 1724 (bild sid. 58).
Denna tidiga förelöpare till de moderna rull- och kullagren miste
dock snart sin betydelse för urmakeriet. De minskade dimensionerna
och smörjoljornas ökade kvalitet gjorde den onödig.
Av en maskin, som skall tjäna som tidmätare, fordrar man dels
att den skall giva en oupphörligt upprepad rörelse med sådan regel-
bundenhet, att den alltid tager samma tidsrymd, dels att den skall
räkna de sålunda bildade tidsenheterna och förvandla dem till större
enheter samt göra dessa synliga för ögat.
Den regelbundna rörelsen utföres på Stjärnsundsuret av en pendel.
Det för pendelrörelsens underhållande erforderliga arbetet erhålles
genom uppdragning för hand av ett lod, d. v. s. den mänskliga
muskelenergiens omvandling till potentiell energi, och den så maga-
sinerade energien fördelas så på en längre tid genom utväxling i ett
löpverk. Arbetets överföring till pendeln sker genom gånghaken och
pendelgaffeln, som omvandla den kringgående rörelsen till en fram-
13) Les manuscrits de Léonard de Vinci. Paris 1881—91, vol. II, fol. 33 v.
11) Agricola: De re metallica, 1556. Engelsk övers. 1912, sid. 173.
15) Jfr modell i Tekniska Museet, inv. n:o 1735.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
