Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tornur från Stjärnsund
66
som införde släphaksgången på tornur. Han skriver själv (1726)!5):
»Pendelen måste eij drifwas af oros elr Chronhiul, som dock mäst
brukas, utan heldre af et rätt pendelhiul». Om man försöker sig på
en rekonstruktion av den gamla gången på Mariauret skall man först
finna att gånghakens bom suttit betydligt närmare gånghjulet, att den
gått igenom det hål i stolpen, som synes på bilden å sid. 58, strax ovan-
för gånghjulstappen samt haft sitt tapphål i ett vinkeljärn strax utan-
för. Gånghaken har sannolikt ej haft någon fulländad konstruktion.
Polhems anteckningar visa, att han noggrant kunde beräkna gångha-
kens plats och storlek, men hakklornas form tycks han ej ha förstått
att konstruera fram, även om han ofta på praktisk väg kunde komma
till goda resultat. Pendeln har förut hängt mitt framför stolpen med
tapphålen, och pendelgaffeln har suttit fäst på hakbommen mellan
denna stolpe och vinkeljärnet samt påverkat pendeln direkt utan nå-
gon mellanlänk. Pendelstången, som nu är av trä för att vara relativt
oberoende av temperaturväxlingar, har förut varit smalare och av
järn samt sannolikt längre. Pendeln på Uppsaladomens ur har varit
nära 3 m lång. Tyvärr kan man ej fastställa, när den här omnämnda
förändringen av Mariauret försiggått men man kan antaga att det
varit vid mitten av 1800-talet.
Hjulen äro samtliga förfärdigade av smidesjärn utom gånghjulet,
som varit och är gjutet i mässing. Huruvida tänderna på dessa hjul
äro delade och skurna för hand är svårt att säga, men tidigare fanns
dock vid Stjärnsund av Polhem konstruerade maskiner till detta. Re-
dan 1711 finna vi en bergverksrelation »Maskiner för tillverkning af
stora Kyrkour»!7). I en av Polhems handskrifter från omkring 1720
finnes vidare en inventarieförteckning som upptar »machiner som
skiära tändren på stora tornur»!9), och från 1725 finnes en uppgift
om »Machiner til stora Kyrkio Uhr, medelst hwilka Uppsala dom-
kyrkas urverk är förfärdigat»!?). Aven tornuret till Strängnäs dom-
kyrka synes vara tillverkat med dylika hjälpmedel, att döma av ett
brevkoncept från Anders Polhammar, dåvarande ledaren för bruket,
till konsistoriet?9). » Jag försöker», skriver han, »att de uhr som här
16) KB. Handskrift: Cx, 1,24.
17) RA. Bergskoll. arkiv. Bergverksrelationer för Oster- och Västerbergslagen. Adam
Leijell Hindrikssons relation 22.10. 1711.
18) KB. Handskrift: Handlingar rör. Stjärnsund.
19) Böök, L.: Brevis mechanicae ferrariae in Suecia conspectus. Ups. 1725. s. 44—45.
20) KB. Handskrift: Handlingar rör. Stjärnsund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
