- Project Runeberg -  Dædalus : Tekniska museets årsbok / 1938 /
68

(1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tornur från Stjärnsund

Slagverket.

68

väga 325 kg. När uret drages upp, lindas lodlinan upp på en vals av
björkträ, som sitter på valsbommen. Valshjulet och verket följa
därvid icke med, utan det är först när uret går, när lodet vrider val-
sen, som denna och valshjulet rör sig som ett stycke, tack vare spärr-
hakar på valsen, som hakar i hjulets skänklar. Slagverket drages med
samma vevnyckel, som tillsammans med uppdragsdriven kan för-
skjutas från det ena uppdragshjulet till det andra.

Slagverket ligger vid sidan av gångverket, d. v. s. med bommarna
parallella med gångverkets. Det sättes i funktion genom att ett utlös-
ningsstift på gångverkets valshjul verkar mot en utlösningsarm, som
kopplar ifrån slagverkets stoppanordning. Slagen räknas sedan ge-
nom att snapparen, en liten hake, som sitter på mellersta slagverks-
bommen och roterar samtidigt med denna, lyfter den strax förut ned-
fallna timtrappan hak för hak till den är helt upplyft, då stoppan-
ordningen träder i funktion. Det antal hak, 1—12, som den har att
lyfta, beror på hur djupt trappan faller, vilket i sin tur beror på vilken
del av timstaffeln den träffar. För varje hak, som lyfts, verkar ett
hävstift på valshjulet på en arm, som står i förbindelse med klock-
hammaren. För kvartsslagen finnes en trappa med endast fyra hak
och slagens antal regleras av en arm, som faller mot en kvartstaffel,
vilken sitter på gångverkets valsbom (ej synlig på bilderna).

Slagverk ha funnits på tornur ända sedan 1300-talet, men kvarts-
slagen är en yngre företeelse. Omkring 1667 förfärdigades det första
uret i Stockholm med en dylik inrättning. Det var den skicklige tyske
urmakaren Johan Koch, ett par år tidigare inkommen till Sverige,
som tillverkade detta för slottet Tre Kronor??). Klara kyrka var
den första Stockholmskyrka, som hade tornur (1696) med kvarts-
slag??). Dylika ur hade vanligen ett särskilt slagverk för kvarterna,
bl. a. för att dessa skulle kunna tillkännages på en särskild klocka.
Domkyrkouret i Uppsala (1710) hade sålunda två slagverk.

Liksom de flesta av våra golvur, även moderna, har som vi sett
Maria tornur slaganordning med trappa och staffel. De flesta andra
tornur däremot, särskilt de utländska ha i stället slagskiva, en rund
skiva med inskärningar, vilkas avstånd från varandra reglera slagens
antal. Det vill synas, som om på dylika stora tornur den senare an-
ordningen skulle vara fördelaktigare, då trappans ideliga fallande
betyder en stor påfrestning, när det gäller så stora verk. Anders Pol-

22) Slottsarkivet. Slottsböckerna 1667—069.
25) Nordberg, J.: S. Clarae minne. Sthlm. 1727.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:56:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/daedalus/1938/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free