Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MIN LÄRARINNA FRÅN FÖRSTA ÖVRE
27
— Hur står det till, kära fröken? Ni sparar
er inte tillräckligt.
— Å, det gör ingenting, svarade hon och
smålog på samma gång glatt och litet vemodigt.
— Ni talar för högt, fortfor min mor, ni
anstränger er för mycket med edra gossar.
Det var sant; man hör alltid hennes röst. Jag
kommer ihåg, då jag gick i hennes klass: hon
talade alltid, talade för att inte gossarnas
uppmärksamhet skulle slappas, och hon satte sig
inte ett ögonblick.
Jag var alldeles säker på, att hon skulle
komma, ty hon glömmer aldrig sina gossar och
kommer ihåg deras namn i åratal. Efter
månadsexamen går hon till rektorn och frågar, vilka betyg de
ha fått, står och väntar på dem vid utgången och
låter dem visa sina uppsatser, för att se, om de
ha gjort framsteg. Ilon får ännu besök av
inånga, som gå på gymnasium och redan ha
långbyxor och klocka.
I dag kom hon helt uttröttad från
tavelgalleriet, där hon varit med sina gossar liksom de
föregående åren, ty varje torsdag tar hon dem
alla med sig liil ett museum och förklarar allting.
Stackars lärarinna, hon har magra t ännu
mera, men är fortfarande livlig och blir alltid varm
om hjärtat, då hon talar om sin klass. Hon ville
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
