Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
ifrån Derossi, ty hon är en snäll människa, som
bara lever för sin gosse, och Derossi, som
hjälper honom, så att han kan reda sig bra i skolan.
Derossi, som är av fin familj och sitter högst i
klassen; förefaller henne som en kung och ett
helgon. Hon ser alltid på honom, som om hon
ville säga något till honom men skämdes. Men
i går morse tog hon äntligen mod till sig,
hejdade honom utanför en port och sade:
— Ursäkta mig, min lille herre, som är så
snäll och så vänlig mot min son, gör mig den
glädjen att ta emot detta lilla minne av en fattig
mamma.
Och så tog hon upp ur sin grönsakskorg en
liten ask av vit papp med förgyllningar. Derossi
rodnade, nekade att ta emot den och sade i
bestämd ton:
— Ge den till er gosse; jag vill inte ta emot
något.
Hon blev helt förskräckt, bad om ursäkt och
stammade:
— Jag ville inte förnärma er. Det är bara
karameller.
Men Derossi sade åter nej och skakade på
huvudet. Då tog hon helt blygt upp en kniippa
rädisor ur korgen och sade:
— Tag åtminstone de här, de ä alldeles friska,
tag hem dem till er mor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
