Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
men han var vid så gott lynne, att det skarpa
vecket mitt i pannan knappast syntes, och han
förklarade helt skämtsamt ett räkneexempel på
svarta tavlan. Det syntes, att han med förtjusning
inandades den från parken inströmmande friska
luften, som påminde om lantliga utflykter.
Medan han förklarade, hördes hammarslag från en
smedja vid en gata i närheten, och i huset mitt
emot sjöng en kvinna vaggvisor för sitt barn;
långt borta i en kasern smattrade
trumpetsignaler. Plötsligt började smeden hamra hårdare och
kvinnan sjunga högre. Läraren avbröt sig och
lyssnade. Sedan såg han ut genom fönstret och
sade långsamt:
— En leende himmel, en mor som sjunger, en
hedersman som arbetar, gossar som läsa ... det
är vackert, alltsamman!
Då vi lämnade skolan, sågo vi, att också alla
de andra voro iglada. De gingo i gåsmarsch,
gnolande och stampande med fötterna alldeles som
dagen före ett skollov. Lärarinnorna skämtade,
hon med den röda hattfjädern hoppade och
dansade bakom sina småbarn som en skolflicka;
gossarnas föräldrar pratade och skrattade, och
Cros-sis mor, grönsakshandlerskan, hade så många
violbuketter i sin korg, att deras doft fyllde hela
förstugan.
Jag har aldrig känt mig så glad som då jag fick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
