Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
— Usch, vad ni klipper era naglar tätt! sade
Gertie och fattade löjtnantens hand.
»Sabla unge!» mumlade han för sig själv, en
smula generad, men högt sade han:
— Nu börjar musiken igen! Ska vi dansa?
Han bjöd henne sin arm, men hon avböjde den;
hennes barnsliga koketteri klädde henne utmärkt:
— Inte ska vi leka stora, löjtnanten!
— Nå, så gå vi hand i hand då!
Och de sprungo ut hand i hand och försökte
tro, att de voro lika oskyldiga som barn!
II.
/
— Nej, se fröken Evy sitter mol ensam här!
Ingenjör Bosch närmade sig Evy, där hon satt
i soffan.
— Får jag lov? Det är boston!
— Nej, jag är så trött! sade Evy och beredde
rum för ingenjören i soffan.
Egentligen brydde hon sig inte alls om honom;
hon tyckte till och med, att han var osympatisk
med sitt något pussiga, utlevade utseende och sin
lätt korpulenta gestalt. Men bra såg han
onekligen ändå ut. I synnerhet i profil: profilen var
romersk kejsare i marmor — litet rödlätt marmor
visserligen, helst så här i belysningen från den
lilla skrivbordslampan med den röda skärmen.
Soffan rymde tre, och Evy kröp upp i ett hörn
och lutade huvudet mot en gul sidenkudde.
Hennes lilla mun trutade ut och såg helt
bestämd ut. Hon kände, att just i kväll hade den
där mannen en viss makt över henne; men det
fick han inte ha.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
