Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
samtidigt en underlig vågrörelse i kroppen. »Det
här var bestämt inte bra!» Likväl satt hon
fortfarande kvar i samma loja ställning några
ögonblick och lät blodvågen rusa ned genom sig, i det
hon sakta smakade på förnimmelsen och
blundande hängav hon sig åt att konstatera, att hon
hade känt rätt.
Så samlade hon sig med en hemlig suck, som
överraskade henne själv, knäppte hop händerna
om benen och isolerade sig därmed en smula.
Ingenjören hade med en snabb blick uppfattat
vågrörelsen. »Lilla barn», tänkte han, »är du inte
mera härdad?»
Han kände något liknande samvetskval, när han
lade sin hand över hennes nu nästan spasmodiskt
hopklämda knä.
— Fröken, sade han, jag är så ledsen i kväll.
Det är bara ni, som skulle kunna trösta mig.
Hon såg på honom med ett par helt förskräckta
ögon. Men när hon märkte hans sorgsna min,
blev hon medlidsam. Hon makade sig dock ännu
litet ifrån honom, så att han måste dra undan
sin hand.
— Vad är det då? frågade hon.
— à fröken, vi män, vi ha ofta en sådan längtan
efter kvinnlig ömhet och förståelse. Ni vet
naturligtvis ingenting om synd och ... om vad vi män
ibland ta oss till?
Tårarna trädde Evy i ögonen, ehuru hon också
kände sig något harmsen. »Varför skulle han säga
allt det där?» Men så snällt av honom ändå att
just förtro sig åt henne, Evy! Och mitt under det
att ämnet mystiskt sög henne, kände hon sig
ädel och god.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
