Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN DAG I MARS.
Det är en tidig vårdag i början av mars i en
svensk västkuststad. Vita moln fladdra som långa
sönderrivna slöjor omkring på den blå himlen.
Inne i parkerna sträcka träden fram sina nakna,
svarta grenar över den bara marken, liksom
otåligt tiggande om de kläder, som naturen redan
bereder sig att förfärdiga åt dem. Allting blänker
under förmiddagssolens yra slöseri. Bodfönster,
gatlyktor, spårvagnsskenor, hustak; människorna
måste kisa med ögonen och le mot allt detta
glitter, och gummorna, som stå i gathörnen och
bjuda ut påskliljor, narcisser och violer, räcka
fram sina buketter som på måfå, blundande.
Där kommer en ung inan gående nedför en
gata. Han håller händerna nedstuckna i fickorna
på en vid, brun ulster av utländskt snitt; hatten
sitter tillbakaskuffad på huvudet. Han har en
egendomlig fågelfysionomi. Pannan hög och litet
kullrig, en framspringande krokig näsa, vassa
läppar, utskjutande haka och ett par de ljusaste
blå ögon under svarta, täta ögonbryn. Han visslar
sakta, under det han går. Det är en aria ur
Bohéme, som han kvällen förut hört på teatern.
Och medan han visslar, betraktar han tankspritt
de mötande.
Alldeles i hörnet av Stora torget upptäcker han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
