- Project Runeberg -  En Dagdriverskas Anteckningar /
53

(1923) [MARC] [MARC] Author: Agnes von Krusenstjerna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HENNES VÄN.

— Jag är glad att få träffa dig igen, Louis.
Minns du, att jag en gång för länge sedan önskade
att du vore flicka, för att vi skulle kunna bli riktigt
goda vänner? Jag trodde visst den tiden, att
vänskap mellan könen in:e kunde existera.

— Den tiden är inte så länge sedan, p et i te.
Några månader är inte någon lång tid. Louis de
Ron log, så att hela hans brunbrända ansikte lyste
upp av leendet, och i det han sköt kakkorgen över
till flickan, tillade han hastigt:

— Men kanske att det hänt dig så mycket
under sommaren, att det förefaller dig som en
lång tid därför?...

De sutto på en restaurang i Gamla staden. Det
var ett litet rum med bruna väggar, den
obligatoriska spegeln med förgylld ram, en röd
schagg-soffa, dito stolar och ett par runda marmorbord.

Flickan satt mitt i soffan. Hon hade skjutit upp
floret, så att det låg som en svart bindel över
pannan, förhöjande ögonens glans och
ögonbrynens mörkhet. Det var ett mjukt, oregelbundet
ansikte. Ögonen voro stora med vidgade pupiller,
och munnen lyste trotsigt röd mot ansiktets
blekhet.

Hon skrattade och såg rätt på Louis med sin
ärliga blick.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:28:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dagdriv/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free