Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
framtiden. Men ja g håller så förfärligt mycket av
honom, fastän han inte hör till samma klass som
jag-
— Då är det väl prins Vilhelm? Har jag inte
alltid sagt, att du skulle sluta på ett slott?
— Nej, skämta inte, Louis. Jag menade, att han
hör till underklassen.
— Är detta ditt allvar? Louis lade ifrån sig
kniv och gaffel och stirrade i uppriktig
förvåning på flickan.
Glad att ha lyckats väcka hans nyfikenhet,
dröjde hon ett ögonblick med svaret.
— Ja, sade hon slutligen, det är allvar, riktigt
allvar. Jag visste inte, att jag kunde bli så
förälskad.
— Men vem i alla gudars namn är karlen?
— Karlen? Han lägger väl inte ner gasrör
heller. Se där, visste jag inte det? Ni bildade
herrar anse alltid all underklass för grovarbetare.
Louis log i sitt inre över kvinnors brist på
logik, men sade sedan i allvarligare ton, än han
dittills använt:
— Du borde säga mig, vem han är, eller också
inte säga något alls; nu kallnar kotletten för
resten.
— Han är — jo, han spelar i Oscarsteaterns
orkester.
— Vad spelar han? Det är ganska viktigt.
— Han spelar... jag menar, han slår på
bastrumman.
Ett ögonblicks tystnad. Louis strödde peppar på
sin wienerschnitzel, tills tårarna stego honom upp
i ögonen; då slängde han peppardosan på bordet
och steg upp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
